INFÖR TRÄFF 8

Segmentering
Begreppet ”Segmentera” förklaras av Mossberg och Sundström (2001, s.195) enligt följande: ”Att dela upp marknaden i olika grupper utifrån skillnader och likheter mellan köparna för att sedan kunna bearbeta köparna i de utvalda segmenten på samma sätt.” Förenklat betyder detta att man delar upp sina kunder enligt hur de agerar vid köpstillfällen (ekonomiska skillnader, kvalité,  design, hållbarhet o.s.v.). Som ett exempel kan man ge bil märket Toyota, de har både billiga och dyra bilar i alla kategorier och många olika modeller sportbilar, familjebilar, småbilar, terrängbilar, paketbilar och hybrid/eko-bilar. Dessutom har de sitt extra brand/märke Lexus som är ytterligare ett steg mer i riktningen lyxbilar, detta är segmentering.

Differentiering
Då ett företag vill nå flera målgrupper med samma produkt använder de sig av differentiering. Detta innebär att de skapar olika modeller av  sin produkt eller tjänst så att de anpassar sig speciellt på var och en av målgrupparna (Mossberg& Sundström 2011, s.210).
Som exempel kan musikfestival arrangerare bestämma sig för att ha ett begränsat utskänknings område för att möjliggöra att underåringar också kan delta i musikfestivalen.
Målet med differentiering är att ett företag strävar efter att deras produkter och tjänster skall stå ut gentemot deras konkurrenters motsvarande produkter och tjänster.
Med hjälp av differentiering får man alltså en större marknadsandel och detta betyder att konkurrenskraften har stigit. Enligt Kotler, Wong, Saunders& Armstrong (2005, s. 421) Väljer konsumenterna den varan eller tjänsten som är kostnadseffektivast samt som de värdesätter nyttig/behändig, och att  nyckeln till att få nya/hålla stam kunder är att förstå deras behov vid köpprocessen& ge dem mer av det de värdesätter högt, bättre än konkurrenter.

Positionering
Enligt Mossberg och Sundström (2001, s.212) är positionering ”Det sätt på vilket produkten uppfattas av köparna i förhållande till konkurrerande produkter”. Vid positionering av en ny produkt skall företaget tänka på vad som konsumenterna (i huvudsak målgruppen) värdesätter, d.v.s. vad de högaktar i produkten och är färdiga att betala för. Positioneringen används sedan i marknadsföringen av produkten, desto bättre företaget lyckats med sin positionering desto enklare och effektivare kommer marknadsförandet av produkten att vara. Som ett bra exempel kan man nämna något ätbart som är positionerat för människor som strävar efter att äta naturligt, genom att positionera sin ex. safttillverkning på naturlighet och inga tillsatsämnen når man en större andel av dem som köper saft än konkurrenter med koncentrerad saft, ifall konsumenterna värdesätter naturligheten högt.

Target marketing
Enligt Kotler et al. (2005, s. 391) är target marketing när ett företag använder all sin kapacitet till att erbjuda sin tjänst/produkt till en eller flera konsumentgrupper med lika behov eller karaktärer. Idén är att man satsar på den konsument målgrupp som är mest potentiell för företaget i form av vinster. Mossberg och Sundström (2001, s.211) använder den svenska termen ”Koncentrerad marknadsföringsstrategi” och skriver: ”går ut på att välja flera olika målgrupper men att prioritera en framför de andra”. Orsaken till att företag väljer en specifik kundmålgrupp kan bero på olika orsaker t.ex. få/inga konkurrenter, stor efterfrågan, företagets egna intressen o.s.v. Som ett exempel kan man nämna Tesla, som producerar lyxiga sport el-bilar, de har haft en ny marknad med få konkurrenter men också en väldigt stenig väg till toppen.  
-Otto

Källor: 
Philip Kotler, Veronica Wong, John Saunders, Gary Armstrong (2005) Principles of marketing (4th edition). Harlow: Pearson Education
Lena Mossberg & Malin Sundström (2011) Marknadsföringsboken (upplaga 1:2).  Lund: Studentlitteratur AB

Inför träff 7 - Kunder, konsumentbeteende, köpprocess

Efter att ha läst kapitel 5 i boken Principles of Marketing av Philip Kotler och Gary Armstrong så ändrades min syn på människor och de faktorer som inverkar på deras beteende som konsumenter. Som referensram har jag bara mina egna köpbeslut som konsument; dessa baseras ofta på ett behov eller ett begär och produkten jag sedan väljer bland konkurrerande alternativ verkar oftast för mig vara en självklarhet. Börjar man undersöka de stimulin som påverkar kunders köpbeteende så finner man att de är komplexa och mycket svåra att analysera. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 135) När kunder och kundbeteende bryts ner till mindre beståndsdelar så finns där en lång rad faktorer som påverkar. Kulturella, om konsumenten tillhör en viss grupp av människor, eller en viss nationalitet så kan det komma att påverkar det dennes val av produkter, eller ifall konsumenten tillhör en viss social klass i samhället så kan det också inverka. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 136-138) Sociala faktorer som t.ex. att konsumenten i sin bekantskapskrets har någon förebild, idol eller andra referensramar som gör att vissa produkter är mera attraktiva. Familjen påverkar också köpbeslut, likaså konsumentens roll och status i bekantskapskretsen. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 139-140) Likaså spelar personliga faktorer som ålder, livsskede, yrke, ekonomisk situation, livsstil eller personlighet och självbild en stor roll i köpbeteendet. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 144-147) Psykologiska faktorer som motivation, uppfattning, inlärt beteende samt attityd gentemot ett visst brand spelar också till en viss grad in.

Abraham Maslows behovstrappa tyckte jag var speciellt intressant. Enligt Maslow så är mänskliga behov arrangerade i ett hierarkiskt mönster; i viktighetsordning mest viktiga till det minst viktiga finns först de mest grundläggande fysiska behoven så som hunger och törst. Ett steg ovan finns behovet av trygghet och säkerhet. Ovanför detta finns sociala behov som kärlek och känslan av att tillhöra något. Näst högst i hierarkin finns behovet att känna sig uppskattad och respekterad, här finns också självförtroendet. Högst upp i behovstrappan och likaså de typen av behov som kommer sist i prioriteringsordning enligt Maslow så finns behovet av självförverkligande. Ett exempel på behovstrappan är att en svältande människa har lite intresse i vad som händer ute i världen. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 147)

Vägen från behov till köp är oftast lång och börjar med att köparen känner ett begär eller har ett problem som ska lösas. Behovet kan vara styrt av ett internt stimuli, t.ex. hunger eller törst; eller så kan det också var ett externt stimuli t.ex. en reklamannons eller en diskussion med en vän som funderar på att köpa en ny bil. I vissa fall när det t.ex. gäller en dyrare produkt så väljer oftast köparen att söka mera information om alternativen som fyller behovet, i andra fall ifall köpbegäret är tillräckligt starkt och produkten finns nära tillhands så kan köpbeslutet fattas genast. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 152) Det förvånar mig hur väl jag kände igen mig själv i litteraturens beskrivningar om konsumentbeteende och köpprocess.

Jonas

Källor:
Kotler, P. Armstrong, G. (2012). Principles of marketing. Pearson Prentice Hall

Inför träff 7

Företag tillverkar produkter/tjänster som de säljer åt kunder, för att göra vinst. Om det inte finns kunder, finns det inget behov att tillverka produkter, inget behov att fortsätta med verksamheten. I marknadsföring är kunderna de mest centrala, för marknadsföringen går ut på att marknadsföra produkter åt kunder. Till företagens uppgift hör att skaffa nya kunder och bevara dem (Mossberg & Sundström, 2012, s.26). Det kallas att skapa kundrelationer, som också är en central roll inom marknadsföring.

Kunder konsumerar på basis av deras behov. Det förekommer också att man köper produkter som man inte direkt har användning, nytta av. För företag är det viktigt att kunna, förstå kunden och kundens köpbeteende (Mossberg & Sundström, 2012, s.100). När man bättre förstår kunderna och hur de tänker, måste man kunna marknadsföra produkterna så att kunden får så stort kundvärde som möjligt (Mossberg & Sundström, 2012, s.26). Kundvärde är en viktig aspekt för företagen och man bör hålla ett starkt förhållande till kunden med att, ständigt leverera varor som motsvarar kundens nytta (Mossberg & Sundström, 2012, s.26). När kommunikation med företaget och kunden fungerar är båda partnerna lyckliga. Då talar man om kundnöjdhet som uppstår inte endast med att kunden är nöjd med produkten, utan också via kundrelationen med kunden och företaget (Mossberg & Sundström, 2012, s.28)

.

Företag strävar att sälja så mycket som möjligt, och med köpen uppstår det nya kunder. Företag bör ständigt skaffa nya kunder, men det sägs också att det är dyrare att skaffa en ny kund än att behålla en existerande kund (Mossberg & Sundström, 2012, s.26). Kundlojala kunder är de mest värdefulla kunderna och det är viktigt för företagen att bevara en stark kundrelation med dem. Kundlojal innebär att kunden är lojal till varumärket företaget producerar och ständigt konsumerar produkten, detta kan också kallas som beteendemässig lojalitet (Mossberg & Sundström, 2012, s.29). När företaget lyckats sälja en produkt och lovat en viss nytta åt kunden och varan motsvarat kundens förväntningar, har företaget lyckats med kundtillfredställelse (Mossberg & Sundström, 2012, s.27-28).

Sammanfattningsvis bör företagen förstå att kunderna spelar i en enorm roll inom marknadsföringen. Man bör förstå kunden, motsvara kundens nytta, samt bevara en stark kundrelation, för att bevara kunden samt lojaliteten.  

//Max

Källor: Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.

Inför träff 7 – Kunden och kundrelationerna viktiga parter inom marknadsföring

Kunden och kundrelationerna har en mycket central roll inom marknadsföringen. Dessa parter har således en synnerligen stor inverkan i hur ett företag marknadsför dess produkter. I marknadsföringsarbetet bör ett företag ta hänsyn till kunderna och deras önskemål. Ifall detta inte görs, riskerar företaget att förlora dess kunder. Utan kunder är det ingen idé att fortsätta med verksamheten. Därför kan man säga, att det till en marknadsförares centrala uppgifter hör att behålla, men också skaffa nya kunder, åt företaget (Mossberg & Sundström, 2012, s. 26).

Då ett företag marknadsför dess produkter, bör företaget känna till dess kunder ypperligt (Mossberg & Sundström, 2012, s. 101). Företaget måste alltså veta, hur kunderna tänker. Allt ifrån hur kunderna väljer sina produkter till hur kunderna köper produkterna, är frågor som företaget måste fundera på, ifall företaget vill skapa fungerande relationer med dess kunder (Mossberg & Sundström, 2012, s. 101). Huvudsakliga uppgiften är att erbjuda kundvärde samt tillfredsställelse åt kunderna (Mossberg & Sundström, 2012, s. 26). Ifall kunderna känner att de blir tillfredsställda, och att företaget lyssnar på deras önskemål, känner kunderna sig nöjda (Mossberg & Sundström, 2012, s. 26). En marknadsförare har högst troligen lyckats med sitt marknadsföringsarbete, ifall kunderna känner sig nöjda. Dessutom är det viktigt för företaget att ha kunskap om hur kunderna samlar in information om produkter (Mossberg & Sundström, 2012, s. 101). För företaget är det mycket enklare att marknadsföra produkterna, ifall företaget har information om kundernas beteende på marknaden. Kundbeteendet kan analyseras med hjälp av ett CRM-system (Customer Relationship Management). Detta CRM-system samlar in information om kunderna då kunderna gör inköp.

Kunderna är en av ett företags viktigaste omgivningsaktörer (Mossberg & Sundström, 2012, 50). Generellt gäller att ju fler kunder ett företag har, desto större omsättning har företaget. Fler kunder innebär ofta även en än större vinst åt företaget. Därför är det fullt naturligt, att företagen strävar efter att tillfredsställa kunderna på bästa möjliga vis. Företagen lockar till sig kunder genom att marknadsföra sina produkter på ett smart och ofta uppmärksamt sätt.

Sammanfattningsvis kan man säga, att företaget faktiskt bör förstå kundernas betydelse för företagets marknadsföring och för hela verksamheten. Det är mer än viktigt, att företaget värnar om kunderna, och ser till att kunderna förblir kunder hos företaget i fortsättningen också.

//Erik

Källor:
Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.

INFÖR TRÄFF 7- Individuell Reflektion

Kundens roll inom marknadsföring

Kunderna är värda mycket för företag, mer kunder betyder mer omsättning och mer vinst. För att kundbasen skall utvidgas satsar företag stora pengar på marknadsöring. Det som företag då också måste komma ihåg är att de inte får någon nytta av en ny kund ifall de inte lyckas hålla kvar de tidigare kunderna. Med ett stort utbud kräver företaget en stor efterfrågan, kunderna är efterfrågan. ” Managing demand means managing customers. A company’s demand comes from two groups: new customers and repeat customers” (Kotler, Wong, Saunders& Armstrong 2005, s. 13).

Företag som satsar på att hålla sina kunder nöjda, lägger tyngd på ett  viktigt område. Kotler m.fl. (2005, s. 13) nämner i sin bok begreppet ”Consumer lifetime value”  (Konsumentens livstids värde eg. översättning), vilket innebär en summa som konsumenten förväntas förbruka på ett företags produkter och tjänster ifall företaget lyckas hålla konsumenten i sin kundgrupp. Som ett exempel på detta kan man säga att Olle går till K-affären då han flyttat till en egen bostad, han passar på att beställa ett ”K-Plussa” kort för att få rabatter ur sina affärer, i fortsättningen väljer Olle allt som oftast en K-affär eftersom att han har rabatt kortet. Detta betyder att K-kedjan har lyckats med att få Olle till sin kundbas. Slutsatsen blir den att K-kedjan räknar ut  Olles ”lifetime value” och får en siffra som är något i stil av olles genomsnittliga månads uppköp*12 * förväntad livslängd för män – olles nuvarande ålder. Ifall Olle skulle börja gå istället till en annan butikskedja då han är äldre, mister K-kedjan en kund ur sin kundbas, om inte helt och hållet men kanske delvis. Man kan säga att företag investerar nuförtiden i att skapa en större kundbas, ifall ”Consumer lifetime value” i medeltal per kund är t.ex. 40 000€ är det lönsamt för företaget att investra t.ex. 10% av vinsten (4000€)/kund under tidsperioden ”Consumer lifetime” i kundnöjdhet. Detta motiveras med att alternativet är att förlora kunden och så med ”Consumer lifetime value” av kunden (Kotler et al., 2005, s. 474).    

För att ett företag skall hålla sina kunder nöjda& glada kan de satsa på erbjudanden, erbjudanden lockar till sig kunden i samband med detta köper kunden oftast något annat med det som är i erbjudande. I vissa fall föredrar kunden t.o.m. en/flera produkter som inte är i erbjudande istället för det med erbjudan, eftersom att den erbjudna produkten inte intresserar lika mycket. Ett företag behöver nödvändigtvis inte göra vinst alls/i stora mängder på en enstaka transaktion ifall de är säkra på att kunderna blir nöjda och kommer tillbaka p.g.a. handelsupplevelsen de fick av erbjudandet, i slutendan är det ändå endast de gemensamma transaktionerna som spelar roll (Kotler, Wong, Saunders& Armstrong 2005, s. 13).

Den moderna marknadsföringen sker via webben, redan länge har företag skickat nyhetsbrev och special- erbjudanden via e-post. Ett intressant och relativt nytt knep inom online- marknadsföringen är ”Customerisation” (Kotler et al., 2005, s. 13), med detta menar man att konsumenten bearbetar utbudet. Man kan möta ”Customerisation” i olika webb- affärer där du t.ex. utmans att fylla på en frågeformulär eller dela med dig webb- affärens IRL med dina vänner för att få en extra rabatt på dina uppköp. Ett annat ”approach” kan vara att helt enkelt ha ett skrivfält där kunden kan skicka in sina förbättrings idéer och frågor samt iakttagelser.

-Otto

Källor: 

Philip Kotler, Veronica Wong, John Saunders, Gary Armstrong (2005) Principles of marketing (4th edition). Harlow: Pearson Education.

Lena Mossberg & Malin Sundström (2011) Marknadsföringsboken (upplaga 1:2).  Lund: Studentlitteratur AB.

Plan för projekt 2

Disposition

 

Bakgrund

Historia, personal, resulat, omsättning, mål för verksamheten, Allmänna bilder samt marknadsföringsmaterial.

Antagande

Våra antagande om företaget i form av SWOT-modellen, 4P och Porter (Competative forces).

Korrigeringar

Under intervjun korrigeras våra antagande om företaget.
 Vid behov.

Sammanfattningar

Våra förbättringsförslag, självkritik, allmän sammanfattning om intervjun.

TO DO

 

Intervjuv frågor - Erik
Bokför & bilder - Jonas
SWOT utkast - Otto
Porter utkast - Jim
4P - Max

9.2.2014 Deadline för utkast.
13.2.2014 Sammantställning av utkast.
14.2.2014 Intervju.
17.2.2014 - 21.2.2014 Sammanställning av blogginlägget.
23.2.2014 Deadline för projekt 2.

PROJEKTSAMMANFATTNING - Projekt 1

Första delmomentet eller projektet i kursen har nu nått sitt slut. Vi har inom gruppen hunnit lära känna varandra bättre och fått lära oss att både tweeta och skriva blogginlägg med korrekt referensteknik. Med en fast förankring i kurslitteraturen så föreläsarna guidat oss att via olika övningar skrapa ämnet marknadsföring på ytan.  I det här blogginlägget har vi inom gruppen med tyngdpunkten på marknadsföringens historia, centrala begrepp inom marknadsföring, teamwork, och omgivningsanalys försökt sammanfatta det vi lärt oss i projektet.

Historia

I början bestod marknadsföring generellt sett av utskrivet material samt "word of mouth". Inom marknadsföring är "word of mouth" när konsument (1) delar med sig sina konsumtions erfarenheter med konsument (2). I början och mitten av 1900-talet började nya medium dyka upp. Radio och TV reklamer sänds ut med stora framgångar. Även telefonmarknadsföring börjar ta sin form under denna era, men blir inte en vanlig taktik förrän 1970-talet. I slutet av 1900-talet så kommer en rad av nya marknadsformer tack vare teknologiska framhopp; Datorn, Internet & mobiltelefonen. Marknadsföring via E-post föddes och det första fallet av automatisk storskalig spam noterades 1994. (Corey Eridon, 2012)

Strax innan millenniumskiftet började sökmotorerna dyka upp. Detta gjorde att kunderna själva kunde börja hitta mera information angående produkterna och tjänsterna de ville ha. SEO (Search Engine Optimazation) föddes i samband med detta och går ut på att få hemsidor överst när kunden söker med ord som tillhör nischen. Detta genomförs genom att göra det enkelt för sökmotorerna att indexera och ranka hemsidorna. Genom att ha tätt med nyckelord, baklänkar från andra högrankade hemsidor och andra faktorer så får man hemsidor högre i rankningssystemet.(Corey Eridon, 2012)

Efter millenniumskiftet och närmar modern tid så har marknadsföring över Internet bara ökat i synnerhet inom e-handeln. Sociala medier och bloggar har tagit form. Smarttelefoner har fått ett explosivt genombrått och gör det enklare att nå dessa former av marknadsföring. (Corey Eridon, 2012)

Gällande Historian hoppas vi att ni kollar denna läk som vi hittade med en ”infograph” angående marknadsföringshistoria: INFOGRAPHIC

Centrala begrepp inom marknadsföring

Några av de viktigaste begreppen inom marknadsföring är kundrelation, kundvärde och efterfrågan. Efterfrågan är ett mänskligt begär som stöds av köpkraft. Begär är mänskliga behov såsom fysiologiska och sociala som har utformats av kulturen och individuell personlighet. T.ex. en person är hungrig. Han vill ha grillmat. Har han pengar finns nu en efterfrågan på grillmat. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 6) Kundvärde innebär att konsumenten naturligt väljer den produkt som bringar mest värde för lägst pris (Mossberg & Sundström, 2012, s.26-27) Kundrelation syftar till processen hur man skaffar, behåller och får fördjupad förståelse för kunder. Företaget erbjuder belåtenhet och kundvärde till kunden, medan respektive erbjuder lojalitet och monetär ersättning till företaget genom relationens längd. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 12) Inom marknadsföring brukar man skilja på företag som jobbar med B2B (Business to business) och B2C (Business to Consumer) eftersom både utmaningarna och förutsättningarna i de båda fallen är lite olika. B2B handlar om försäljning som sker mellan företag, B2C är däremot försäljning mellan företag och individuella konsumeter (Kotler et al., 2012, s. 137). B2B kan ses som en enklare väg till en större omsättning, eftersom kunderna ofta spenderar större summor, till skillnad från fallet B2C där det ofta krävs massvis med kunder för att nå samma omsättning (Kotler & Armstrong, 2012, s. 138). 

Marknadsföringsmixen består av fyra P:n som är verktyg för företagen att göra affärer och utbyten med kunder (Mossberg & Sundström, 2012, s.32-33). De fyra P:n är: produkt, pris, plats och påverkan, och genom att kombinera dessa P:n kan man differentiera sin egna produkt från konkurrenternas. Produkt är vad företaget erbjuder, priset definierar vad man betalar för produkten, plats anger läget och distributionen och påverkan innebär de fördelar produkten har för att kunden skall välja den (Mossberg & Sundström, 2012, s.32-33). I exemplet ovan med en hungrig människa och produkten grillmat så kan tillämpandet av marknadsföringsprinciper leda till en större omsättning för företaget. Produkten här kan vara hamburgaren, priset man betalar för hamburgaren bör motsvara det som den hungriga kunden är ge för produkten. En optimal plats i det här exemplet kan vara en lättillgänglig grillkiosk som ligger på vägen hem från baren och påverkan kan innebära att företaget strävar till att uppnå positiva upplevelser för kunder och på det sättet få kunderna att välja just den grillkiosken framom konkurrenternas. De fyra P:n innebär alltså ett kraftfullt verktyg för att analysera och optimera verksamheten. Ett annat sätt att förbättra omsättningen är att förbättra själva produkten. Produktutveckling är den process där man kontinuerligt förbättrar produkten att matcha kundens behov (Kotler & Armstrong, 2012, s. 582) för att höja dess värde framom konkurrenternas. Viktiga aspekter är t.ex. smak, design och tillverkningskostnader.

Ett företags marknadsfilosofi ger riktlinjer för var marknadsföringsarbetets fokus ligger. Inom marknadsföringstänkandet finns det fem centrala marknadsföringsfilosofier; produktionsinriktad filosofi, produktinriktad filosofi, försäljningsinriktad filosofi, marknadsinriktad filosofi och socialt inriktad filosofi (Mossberg & Sundström, 2012, s. 24-25). Fokus kan till exempel ligga i produktionen eller i försäljningen. Väljer grillkiosken i vårt exempel att fokusera på produktionen så kunde ett sätt vara att minska på produktionskostnaderna och på så sätt höja värdet på produkten för konsumenten genom att erbjuda den till ett lägre pris. När grillkiosken väl har lyckats ta fram en bra produkt och etablera ett bra rykte på marknaden så är det viktigt att kunderna lätt kan känna igen och förknippa marknadsföringen med just det företagets. Företaget kan här använda sig av ett varumärke för att skilja åt dess produkter från andra företags (Mossberg & Sundström, 2012, s. 222). Ett namn, en design, en logotyp, en symbol eller en beteckning är exempel på vad varumärken kan vara, men det kan också vara frågan om en sammanslagning av två eller flera av dessa (Mossberg & Sundström, 2012, s. 222). 

Ibland kan det löna sig att fokusera både marknadsföringsarbetet och produktutvecklingen och istället för att uppnå en hög omsättning genom att sälja till alla kunder samtidigt specialisera sig på en viss typ av målgrupp. Det här fenomenet kallas segmentering och innebär att dela upp potentiella köpare utgående från deras behov, beteende och andra egenskaper. Ett segment är en grupp av konsumenter som är mottagliga en specifik typ av marknadsföring. Riktad marknadsföring innebär att undersöka de olika marknadssegmenten och enbart fokusera på de segment som är mest attraktiva. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 49) I vårt exempel så kunde grillkiosken istället för att hålla öppet dygnet runt välja att bara hålla öppet de tider på dygnet då efterfrågan är som störst. Med andra ord kan grillkiosken välja att enbart sälja till segmentet kunder som är hungriga mellan 02.00 och 04.00 på natten och därmed spara på personalkostnader vid övriga tider på dygnet. 

Begreppet segmentering hänger tätt ihop med både positionering och differentiering. Vid positionering så undersöker man noggrant målgruppen och konkurrerande produkter i syfte att hitta konkurrenskraftiga fördelar för den egna produkten. Marknadsföringen och prissättningen kan sedan anpassas för att ge den egna produkten ett större värde i konsumentens ögon. (Kotler & Armstrong, 2012, s. 51) Differentiering innebär att inte bara anpassa marknadsföringen för målgruppen utan också själva produkten för ett specifikt segment. Effektiv positionering har sin början i differentiering, d.v.s. man väljer i ett tidigt skede att rikta in sig till ett specifikt segment och designa produkten eller tjänsten så att egenskaperna ger konsumenten ett större värde i just det segmentet (Kotler & Armstrong, 2012, s. 51). För grillkiosken kunde det här innebära att erbjuda t.ex. lokalproducerat kött i kebaben, på det här sättet positionerar sig grillkiosken som den lokala hamburgaren som bara använder hälsosamma råvaror.

Teamwork 

Företag verkställer inom olika branscher och den inre strukturen varierar därför mycket mellan olika företag. Ett företags organisation består av en VD, möjligtvis av avdelningschefer, men det måste finnas arbetare, anställda. Till intern marknadsföring hör: gemensamt mål, affärsidé, motivation och kommunikation (Mossberg & Sundstöm, 2012, s.53). De anställda bidrar med sitt arbete och sin kompetens till företaget (Mossberg & Sundström, 2012, s.53). 

Teamwork inom företag är en central och viktig roll för ett företags succé. Det är cheferna och de anställda som tillsammans kommunicerar och beslutar olika strategiska arbetsplaner, kampanjer samt strategier för företagets marknadsföring (Mossberg & Sundström, 2012, s.53). Om inte teamwork fungerar inom företaget fungerar inte heller den interna marknadsföringen. 

I projektuppgifter spelar teamwork en mycket stor roll. Arbetarna bör tillsammans analysera, motivera, inspirerar och besluta besluten för vad som skall sammanställas (Mossberg & Sundström, 2012, s.53). När de anställda arbetar tillsammans och teamwork fungerar, når företaget bättre försäljningstillväxt, lönsamhet samt större vinst (Mossberg & Sundström, 2012, s.54). 

Omgivningsanalys

Då ett företag marknadsför sina produkter, så bör företaget i fråga även fundera på sin omgivning, alltså på de aktörer som på ett sätt eller annat kan inverka i hur företaget lyckas med sin marknadsföring och kundbetjäning (Mossberg & Sundström, 2012, s. 47). För att ett företags verksamhet i sin helhet, men i synnerhet främst marknadsföringen, skall fungera på bästa möjliga vis, krävs en bra interaktion mellan ett företag och dess interna samt externa omgivning. Två modeller som kan anses tillhöra omgivningsanalysen är mikromiljö-modellen samt makromiljö-modellen (Mossberg & Sundström, 2012, s. 50 & s. 74). 

Ett företags närmaste omgivning anses bestå av samhällsintressenter, affärspartners och konkurrenter (Mossberg & Sundström, 2012, s. 50). Dessa aktörer anses vara de centrala aktörerna i ett företags mikromiljö (Mossberg & Sundström, 2012, s. 47). Samhällsintressenterna består av media, konsumentorganisationer och av både kommun och stat (Mossberg & Sundström, 2012, s. 50). Till affärspartners räknas kunder, leverantörer och distributörer (Mossberg & Sundström, 2012, s. 50). Företagets konkurrenter är de aktörer på den rådande marknaden, som på ett sätt eller annat anses ge konkurrens åt företaget. I och med att ett företag har en ständig kontakt med dessa parter, så krävs ett gott samarbete, för annars riskerar företagets verksamhet att försämras. Ifall samarbetet inte fungerar, så kan det till och med vara, att företagets kunder inte får den betjäning som de förväntat sig få. Om till exempel relationen mellan ett företag och dess leverantörer inte fungerar, så kan det i värsta fall vara, att företaget inte får några varor av leverantörerna. I så fall har ju företaget inga produkter att marknadsföra och sälja vidare till sina kunder. Konkurrenssituationen på marknaden inverkar också i ett företags sätt att marknadsföra sina produkter. Beroende på om det råder fri konkurrens eller alternativt till exempel monopol på marknaden, så kan det vara att marknadsföringen skiljer sig åt en aning (Mossberg & Sundström, 2012, s. 63). Därför bör företaget ta hänsyn till den rådande konkurrenssituationen i dess marknadsområde.

Utöver företagets närmaste omgivning, så finns det även en yttre omgivning, som ett företag måste ta hänsyn till i sin verksamhet, ifall företaget har som målsättning att lyckas med till exempel sin marknadsföring till fullo (Mossberg & Sundström, 2012, s. 74). Den yttre omgivningen (företagets makromiljö) består av politik och lagstiftning, samhälle och kultur samt av ekonomin (Mossberg & Sundström, 2012, s. 74). Ett företag bör alltså i dess marknadsföringsarbete ta hänsyn till hur demografin inom ett samhälle ser ut, och hurdana normer och värderingar som råder i samhället (Mossberg & Sundström, 2012, s. 75). Ifall hänsyn tas till dessa ovan nämnda aspekter, så är chansen större, att marknadsföringsarbetet lyckas. Också lagstiftningsfrågor och politiska beslut är frågor, som företaget bör fundera över. Det är bra, ifall företaget klarar av att lyckas få veta om diverse olika förändringar inom dessa frågor, som till exempel är på kommande, för då kan marknadsföringsarbetet justeras enligt behov (Mossberg & Sundström, 2012, s. 81). Den rådande ekonomisituationen inom samhället inverkar också i ett företags sätt att lyckas på marknaden (Mossberg & Sundström, 2012, s. 83). Om ett företag vill analysera sin omgivning, kan företaget också ta hjälp av en SWOT-analys eller av en PEST analys.

Sammanfattningsvis bör alltså företaget ta hänsyn till många olika omgivningsfaktorer, för att lyckas på marknaden på bästa möjliga vis. Om kunskap finns angående omgivningsaspekter, så finns det en större chans, att marknadsföringsarbetet också lyckas. Det är till exempel lättare att nå sina kunder, ifall man vet hur kunderna resonerar kring saker och ting. 

Källor: 

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.

Corey Eridon (2012) The History of Marketing: An Exhaustive Timeline [INFOGRAPHIC]

http://blog.hubspot.com/blog/tabid/6307/bid/31278/The-History-of-Marketing-An-Exhaustive-Timeline-INFOGRAPHIC.aspx

Philip Kotler, Veronica Wong, John Saunders, Gary Armstrong (2005) Principles of marketing. 4th edition. Pearson Education

Kotler, P. & Armstrong, G. (2012): Principles of Marketing. 14th edition. Pearson Prentice Hall.

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.