söndag 11 maj 2014

Sista blogginlägget

Från äldre elever som redan gått kursen hade det hörts (skräck)historier om mängden material som grupperna måste producera i Grundkurs i Marknadsföring och redan vid första träffen med hela föreläsningssalen full av människor verkade kursen bli något kaotisk. Vi fick veta att vi så fort som möjligt skulle hitta en grupp att arbeta med och som vi sedan genom hela kursen skulle tackla arbetsuppgifterna tillsammans med. Gruppen vi alla lyckligtvis hittade fram till består av tre personer som studerade informationsbehandling och två personer som studerar datateknik. Redan under första träffen verkade vi hitta varandra och hann i ett tidigt skede diskuterade våra ambitionsnivåer och hur vi på ett bra sätt skulle få samarbetet sinsemellan oss att löpa smidigt.

Kursen gick ut på att lära oss om marknadsföring och vi förstod på föreläsarna att en del av innehållet i kursen också gick ut på att marknadsföra själva gruppen och dess eget brand. Vi valde enhälligt namnet Femman eftersom det dels avspeglar dels våra ambitioner inom gruppen och dels det faktum att gruppen består av fem medlemmar. Keep it simple.

Projekten

Under det första projektet så introducerades vi till marknadsföring i allmänhet.Vi lärde oss allmänna begrepp, marknadsföring sett från ett historiskt perspektiv och hur man analyserar omgivningen man befinner sig i när man marknadsför. Under det andra projektet skulle vi analysera och besöka ett företag. Femman valde att analysera och besöka M. Sipilä. Här lärde vi oss i större grad hur man analyserar marknader och företag, hur viktigt det är att förstå sig på sina kunder och foga sig efter deras behov, god kundrelation och service. 

Gruppen Femman utanför Autoliike Marko Sipilä. Fotograf: Jonas
Det tredje projektet gick ut på att hjälpa Nätverket för Asienstudier att bygga en effektiv kommunikationsmodell. Vi lärde oss hur pass viktigt det är att kommunicera med klarhet och enkelhet. Presentationstekink och hur man presenterar en ide på ett effektivt sätt lärde vi oss också under detta projekt. Det fjärde projektet fokuserade på mediebranschen och konsumentbetéende. Här skulle vi hjälpa KSF Media att ta fram en ny medie-tjänst. Under detta projekt fick vi lära oss konsumentbetéende i stor grad genom att hålla en mediedagbok och hur man arbetar med denna typ av information. Vi fick också förbättra och lära oss hur man presenterar sina idéer på ett effektivt sätt genom att ha en mässa där vi presenterade våra idéer. Det femte projektet gick ut på att differentiera och positionera sig på en marknad så man skiljer sig från mängden. Vi skulle hjälpa LokalTapiola att få mer synlighet för ungdomar. Under detta projekt så lärde vi oss att knyta ihop allt vi har lärt oss hittills och hur man blir mera synlig. Vi fick även förbättra vår presentationsteknink när det gäller våra idéer genom ytterligare en mässa.

Femman presenterar LokalTapiola Projektportfolion för en annan grupp. Fotograf: Jonas

Det sista projektet gick ut på att knyta ihop kursen och reflektera över vad vi lärt oss och hur man skulle kunna marknadsföra sig själv. Under detta sista projekt så fick vi titta tillbaka, repetera och reflektera lite över vad vi har lärt oss och hur vi kan använda dessa fundament i framtiden.

Arbetsmetoder och verktyg

Femmans arbetsmetoder när vi arbetat med projekt har i grova drag gått ut på att dela upp arbetet i mindre delar och sedan sammanfatta och presentera en helhet. Vi har internt använt en privat Facebook-grupp för att koordinera arbetet och en publik blogg för att presentera resultat åt föreläsarna och allmänheten. För presentationer valde vi att använda Google Docs eftersom det där är väldigt enkelt att tillsammans, fast på olika håll samarbeta på ett dokument.

Femmans interna kommunikationskanal, en Facebook grupp
Redan från början hittade vi en bra modell för att optimera arbetet med uppgifterna. När föreläsarna presenterade en uppgift som ska utföras göra inom projektet så satte sig oftast hela gruppen ner tillsammans och bearbetade texten i uppgiften för att diskutera vad det innebär i arbete och vilka moment som ingår. Som nästa steg så har vi diskuterat olika idéer och egna synpunkter och vilka av medlemmarnas expertis, kontakter eller andra omständigheter vi kunde utnyttja för att på bästa sätt lösa uppgiften. Efter brainstorming -sessionen så har någon av medlemmarna kort summerat var vi står någonstans relaterat till uppgiften, i summeringen så delas arbetet upp och blir delegerat så att alla vet vad som skall göras och av vem.


Arbetsfördelning och intern kommunikation över en gruppuppgift
Gruppen bestämde oftast en intern deadline så att personen vars uppgift det var att summera innan officiella deadlinen hade tid på sig att göra arbetet. Under veckans gång utför sedan varje person sin uppgift vilket ofta innebär att forska och gå lite djupare inom teorin eller efterforskning som den specifika uppgiften kräver. När delmomentet är klart presenterar personen sin insats till gruppen, vare det är en text, en modell eller en mer avancerad idée. Efter att sammanställningen har postats i bloggen så har alla gruppmedlemmar hjälpt till att läsa igenom och vid behov korrigera innan föreläsarna hinner evaluera uppgiften.

Begäran om kvalitetskontroll för ett sammanfattat blogginlägg
Begäran om kvalitetskontroll för ett gruppinlägg
Inom gruppen tycker vi att den här arbetsmetoden har fungerat väldigt bra eftersom den är mycket effektiv, öppen och får "brainstormningarna" på högvarv på kort tid. En nackdel är att medan alla får en mycket bra grundläggande omfattningen om allt, så blir ingen lika insatt i den specialiserade uppgifterna som han som blev delegerat den. De moment som har gett oss mest av allt är det första och sista momentet, med andra ord uppgiftsbearbetning, brainstorming och sammanfattningen. Idéerna och diskussionerna och det slutliga resultatet känns mer verklighetsförankrat när alla bidrar med livserfarenhet och konstruktiv kritik. Detta gör att det fastnar bättre i huvudet. Momentet som inte har gett lika mycket är de specialiserade uppgifterna. Det är lite som en myrstack, i sammanfattningsfasen så är stacken viktigast inte de enskilda barren och således så fastnar inte de enskilda elementen  i samma omfattning.
Gruppen tacklade gemensamt eventuella motgångar
Positivt är också att det oftast har räckt med en fysiskt träff per uppgift, och denna har gruppen oftast lyckats hålla i samband med någon av föreläsningarna. Bara i enstaka fall, t.ex. innan mässorna i projekt 4 och projekt 5 har vi behövt en andra träff där vi tillsammans jobbat på presentationsmaterial inför mässan.

Lärandeprocessen

Från gruppens sida tycker vi att vi lärt oss väldigt mycket under kursens gång. Allt från allmänna saker som att arbeta i grupp, att socialisera och presentera arbete inför andra människor har naturligtvis förbättrats. Likaså har varje nytt projekt har erbjudit nya aspekter och nya möjligheter till inlärning. Överlag så har projektuppgifterna varit intressanta och utmanande och tvingat oss att tänka själva, forska och lära oss från kursbok och annat material. Intressant, roligt och mycket positivt alltså, men med det sagt så kunde lite konstruktiv kritik till nästa års version av kursen vara att föreläsarna skulle kunna försöka ge lite mera handledning i nya ämnen och arbetssätt och inte tvinga studerandena att enbart förlita sig på kurslitteraturen och googlande av källor på internet.

Sammanfattning

Målet har såklart varit att lära oss grunderna i marknadsföring men det vi lär ha mest nytta av i framtiden är nog det vi lärt oss om att arbeta som ett team mot ett gemensamt mål. Vi tycker alla inom gruppen att vi lyckats väldigt bra med det här. Den arbetsmetoder vi valt har varit effektiva och stämmingen har alltid varit bra de gånger vi träffats. Varje gruppmedlem har skött både de gemensamma arbetsuppgifterna och de individuella bitarna omsorgsfullt och i tid. De få gånger någon av oss inte haft tid att närvara vid en föreläsning så har de andra medlemmarna utan att tveka ställt upp och gått igenom föreläsningsmaterialet pånytt. Kunde vi ha gjort något annorlunda? Om vi inom teamet hade specialiserat oss ännu mera t.ex. att en person tagit hand om att läsa litteraturen, en annan mediekällor och en tredje gjort sammanfattningar så skulle vi säkert som grupp ha kommit undan med mindre arbete per gruppmedlem men då skulle vi inte heller ha lärt oss lika mycket. 

Åt nästa generation är vårt viktigaste råd att försöka ha roligt, allt går så mycket lättare då. Ett mera praktiskt råd är att skapa en Facebook –grupp åt gruppen för att kommunicera internt. Fungerar kommunikatoinen bra så kommer också resten av samarbetet att fungera bra. Dela sedan sinsemellan upp projektuppgifterna i delmoment, försök här uppnå konsensus och en rättvis distribution av arbetet. Arbeta och fokusera sedan individuellt på egen tid på att göra klart delmomenten och turas sedan om att sammanfatta arbetet till något som går att lämna in.
Exempel på sammanhållning och gruppanda inom Femman
Tack än en gång till japparna i Femman för ett bra jobb och ett gott samarbete.

/Femman

söndag 13 april 2014

Blogginlägg 13.4

Under det femte projektet har vi fått som uppgift att jobba med försäkringsbolaget LähiTapiola. Hittills har vi jobbat med olika modeller samt analyser: bransch-, konkurrent-, och varumärkesanalyser. Vi har även flitigt sökt information om bolaget, samt lite om konkurrenterna av olika diverse sidor. I vår sammanfattning nu, lyfter vi fram Magic moments och Pain points av försäkringsbolaget LähiTapiola, på basis av vår informationssökning samt analyser.


Magic moments
  • Bred kundbas
  • Gammalt lojalt företag
  • Har kontor överallt i Finalnd
  • Mångsidigt och kvalitétsmässigt utbud 
  • "Vi är det lokala bolaget som ägs av kunderna" (mindre klagomål)
  • Kostnadseffektivt
  • De andra mest nöjda kunder enligt taloussanomats artikel
  • Finskt pålitligt företag

LähiTapiola är ett av de ledande försäkringsbolagen inom försäkringsbranschen med en bred kundbas samt lojala kunder, tack vare kundernas ägoandelar. Företag har kontor runt om i Finalnd och erbjuder de lokal kunderna med mångsidiga försäkringstjänster (lähitapiola.fi). Företaget är Finskt och kännetecknat som pålitligt, och har även mycket nöjda kunder (Taloussanomat, 11.11.2013). Utbudet av produkter är mångsidigt och kvalitén är bra eftersom kunderna är nöjda för det mesta. 


Pain Points
  • Fusionen, okända banktjänster (Tapiola Esbobank grundats 1982)
  • Krånglig webbsida, banktjänsterna och försäkringstjänsterna separata
  • Förbättringsbar informationshämtning
  • Hård konkurrans på försäkringsmarknaden
  • Många kraftiga konkurrenter
  • Förbättringsbar service (lokalt), prissättning (mer konkurrenskraftiga), image (mer schysta)
  • brist av samarbetspartner

Tapiola banktjänsten är flummig för kunderna och mer okänd än LähiTapiolas konkurrenters banktjänste företag. Det är ofta via webbsidan som kunderna bekantar sig med företagets försäkrings utbud, webbsidan borde därför vara enklare strukturerad för att kunden skulle få en klar bild av produkterna (lähitapiola.fi). Informationsflödet mellan företaget och kunden kunde förbättras till exempelvis via en live chattruta på webbsidan där kunder kan fråga vad som hels gällande företagets tjänster. Konkurransen på försäkrings branchen är hård och svår för att produkterna inte har klara gränser. Andra företag är even starka och har bra verksamhet samt sina egna lojala kundgrupper (Taloussanomat 11.11.2013). Förbättringsbart vore kontor, som skulle kunna finnas i större mängder för att lokalisera verksamheten runtom i Finland. Priser kunde vara mer konkurrentkraftiga och även imagen skulle kunna förstärkas med en mer schyst kundservice. Den sista Pain Pointen är brist på sammarbetspartner.

Källor:

http://www.vertaa.fi/vakuutukset/, hämtad 13.4.2014

http://www.taloussanomat.fi/raha/2012/09/15/vaara-valinta-lisaa-vakuutuslaskuasi-satasilla/201237834/139, hämtad 13.4.2014

http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 13.4.2014

Op-Pohjola https://www.pohjola.fi/pohjola/group/op-pohjola-group?id=358000&kielikoodi=en
Sampo-Nordea-If , hämtad 13.4.2014

http://www.nordea.com/Om%2bNordea/Koncernen%2bi%2b%C3%B6versikt/Fakta%2boch%2bsiffror/831072.html, hämtad 13.4.2014

Aktia-Folksam http://media.folksam.se/sv/ir/nyckeltal/, hämtad 13.4.2014

Kalevavakuutus.fi, https://www.kalevavakuutus.fi/tuotteet/kalevan-muut-vakuutukset, hämtat 13.4.2014

Lähitapiola.fi,  http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/, hämtat 13.4.2014

Taloussanomat.fi,  http://www.taloussanomat.fi/yritykset/2013/11/11/kysely-turvalla-ja-fennialla-tyytyvaisimmat-asiakkaat/201315640/12?pos=related, hämtat 13.4.2014

fine.fi, http://www.fine.fi/finanssitietoa/vakuutukset-ja-vahingot/henkivakuutus-saasto-ja-sijoitusvakuutukset.html, Hämtat 13.4.2014

Pohjolas webbsidor,  https://www.pohjola.fi/pohjola?id=300000, hämtad 13.4.2014.

Fennias hemsida: http://www.fennia.fi/ ,hämtad 13.4.2014

If:s hemsida: http://www.if.fi/web/fi/svenska/privat/pages/default.aspx, hämtad 13.4.2014

Aktias webbsidor, http://www.aktia.fi/sv/vakuutukset, hämtade 13.4.2014

Elia Ranta, Tämä vai tuo vakuutus - älä maksa tuplasti, http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 13.4.2013




onsdag 9 april 2014

Inför träff 22

LokalTapiola är en riksomfattande försäkringsbolag som erbjuder försäkrings-, spar- och placeringstjänster. Konkurrensen inom dessa områden är ytterst högt i Finland. En av dessa konkurrenter är If. I detta inlägg skall jag göra en konkurrentanalys på If med hjälp av en SWOT-Analys.

Målet med en konkurrentanalys är att ta reda på direkta och indirekta konkurrenter och ta reda på deras svagheter, styrkor och tillvägagångssätt. Vanligen jämförs konkurrentens produkter och tjänster med sina egna i ett s.k. "benchmark".Målet med detta är att förbättra produkten eller tjänsten eller att skaffa fördelar med positionering eller allmänna affärsstrategier (Mossberg & Sundström, 2012, s.365-366).

En SWOT-Analys är en metod som analyserar ett företags styrkor,svagheter, Möjligheter och Hot. Med hjälp av dessa kan man fo en stark bild av företaget i fråga som kan användas i strategiska beslut i framtiden (Mossberg & Sundström, 2012, s.367-368).

If är ett försäkringsbolag som erbjuder en stor variation av försäkringstjänster och som ägas av Sampo abp. If är nuvarande marknasledande i Norden me 3,6 miljoner kunder.

Styrkor:
    - Internationell.
    - Marknadsledande inom norden.
    - attraktiv och användarvänlig hemsida med högt utvecklat kontosystem.
    - visar möjlighet att försäkra stora företag.
    - Hög kreditvärdighet.
    - ytterligare föreldar och förmåner för företag och personer.

Svagheter
    - Den internationella aspekten kan göra att policies som inte är optimalt på en lokal nivå hålls.
    - Stoleken på företaget kan ge opersonlig touch för lokalbefolkning.

Möjligheter:
    - Bank och investerings tjänster.

Hot:
    - Lagstiftningar som berör internationella företag.
    - Delaning av företaget.
    - Sammanslagning av konkurrenter.

Jim

Referenser

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur
LähiTapiolas hemsida: http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/ ,hämtad 9.4.2014
If:s hemsida: http://www.if.fi/web/fi/svenska/privat/pages/default.aspx, hämtad 9.4.2014


Inför Träff 22

En konkurrentanalys hjälper ett företag att identifiera konkurrenternas strategier, mål, styrkor samt svagheter (Mossberg & Sundström, 2012, s.365-366). Vanligt inom en konkurrentanalys är även en ”benchmarking”, vilket innebär att produkterna jämförs med konkurrenternas, för att förbättra kvalitén och utförandet av produkterna (Mossberg & Sundström, 2012, s.366). Jag har valt att använda Swot-analysen, för att jämföra LähiTapiolas styrkor, svagheter, möjligheter samt hot, jämfört med försäkringsbolaget Fennia.

Styrkor: Försäkringsbolaget Fennia har en mycket stilig och enkel nätsida, var man lätt hittar de olika försäkringskategorierna. Båda försäkringsbolagen har breda försäkringskategorier, som gör det lätt för konsumenten att sköta sina försäkringsärenden inom samma försäkringsbolag. Både Fennia och LähiTapiola har sin information på finska samt svenska, som är positivt.

Svagheter: Fennia har endast försäkringstjänster, när igen LähiTapiola har andra tjänster som: bank- och placeringstjänster. Fennia har även betydligt mindre arbetskraft, jämfört med sina konkurrenter inom försäkringsbranschen. Förra året hade Fennia dryga 1000 anställda, när igen LähiTapiolas arbetskraft bestod av ca. 4000 anställda.

Möjligheter: Fennia har möjligheten att utvidga sig, från att bara agera inom försäkringsbranschen. En utvidgning för Fennia skulle säkert vis locka mera kunder och öka deras kundbas.

Hot: Fennia har endast försäkringstjänster och många av konkurrenterna har även andra tjänster förfogade åt kunderna. Risken här är att kunderna vill behandla alla deras försäkringar inom samma försäkringsbolag.

Max

Referenser:
Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.
Fennias hemsida: http://www.fennia.fi/ ,hämtad 9.4.2014
LähiTapiolas hemsida: http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/ ,hämtad 9.4.2014





INFÖR TRÄFF 22 – Individuell övning

LokalTapiola är ett försäkringsbolag, som erbjuder dess kunder försäkrings-, placerings- samt banktjänster. Bolaget har en hård konkurrens i alla dessa områden av bland annat Pohjola, Nordea och IF. Som uppgift fick vi, att vi skulle analysera en konkurrent till LokalTapiola. Jag valde att närmare analysera LokalTapiolas konkurrent vid namn Pohjola. 

Denna analys kallas för en konkurrentanalys, med hjälp av vilket ett företag kan identifiera de huvudsakliga konkurrenterna (Mossberg & Sundström, 2012, s. 365-366). Med en konkurrentanalys får företaget även veta vilka styrkor, svagheter samt strategier konkurrenterna har (Mossberg & Sundström, 2012, s. 366). Till uppgiften har jag som sagt bestämt mig för att analysera en av LokalTapiolas konkurrenter, nämligen Pohjola. Detta på grund av att LokalTapiola samt Pohjola innehar liknande funktioner i deras verksamheter.

Jag valde SWOT-analysmetoden som hjälpmedel för konkurrentanalysen. SWOT-analysen går ut på att klura ut ett företags styrkor (strenghts), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) (Mossberg & Sundström, 2012, s. 367). 

Styrkor:
Pohjola har en tydligare samt snyggare layout på sin hemsida jämfört med LokalTapiola. Både LokalTapiola samt Pohjola verkar kunna behålla sina kunder synnerligen väl. Det händer inte så ofta att kunder byter försäkringsbolag, åtminstone inte på lätta grunder. Båda erbjuder hemsidebesökarna information på finska, svenska samt engelska. Båda bolagen har breda försäkringskategorier. Inträdesbarriären till försäkringsbolagsbranschen är ganska hög, vilket medför att det inte är lätt för nya konkurrenter att komma med i spelet. Detta kan ses som en styrka för Pohjola, och varför inte även för LokalTapiola.

Svagheter:
En möjlig svaghet för Pohjola är det facto att bolaget är så pass stort, att det kan uppstå opersonliga förhållanden till kunderna. Förhandlinsstyrkan för både Pohjola och LokalTapiola är svag. Detta på grund av att i princip bara informationstekniken kan anses fungera som leverantör till försäkringsbolaget. Pohjola fungerar inte som företagsbank för små företag, vilket kan ses som en svaghet.

Möjligheter:
Pohjola är i dagsläget den största finansgruppen i Finland. Åtminstone delvis på grund av detta har man möjligheten att bli marknadsledare som bank för stora kunder. Pohjola har möjligheten att börja fungera som företagsbank även för små företag, vilket skulle uppskattas av de mindre företagen.

Hot: 
Om Pohjolas konkurrenter rustar upp, kan det i värsta fall synas tydligt i Pohjolas business som en nedgång i resultatet. Detta möjliga upprustande kan ses som ett potentiellt hot. Pohjola är i dagsläget mer benäget att ta risker när de försäkrar diverse olika företag jämfört med LokalTapiola. 


Referenser:

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.

LokalTapiolas webbsidor, http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx, hämtad 9.4.2014.

Pohjolas webbsidor,  https://www.pohjola.fi/pohjola?id=300000, hämtad 9.4.2014.


//Erik

INFÖR TRÄFF 22 - Konkurrentanalys av LokalTapiola vs Aktia/Folksam

Försäkringsbranschen i Finland har många spelare. En av dem är Aktia bank som erbjuder både egna försäkringar och försäkringar från Folksam. Produktpaketen som Aktia kan erbjuda med banktjänster, försäkringstjänster och placeringstjänster konkurrerar på en bred front med LokalTapiolas produkter och tjänster.

För att närmare kunna analysera hur pass konkurrenskraftiga LokalTapiolas produkter och tjänster är på marknaden så bör de jämföras med andra liknande produkter som erbjuds. Både kostander och det värde som produkten eller tjänsten erbjuder bör noga granskas. Inom försäkringsbranchen är en del produkter lagstadgade, t ex trafikförsäkring för fordon. Där torde prisskillnaderna inte variera så kraftigt. Ser man till andra produkter som livsförsäkring, hemförsäkring och personförsäkringar så är situationen lite mera komplex eftersom företagen där kan differentiera sig och erbjuda produkter som är svårare att jämföra mot konkurrenternas.

På LokalTapiolas hemsidor finns följande produktområden nämnda: reseförsäkring, hemförsäkring, bilförsäkring, trafikförsäkring, djurförsäkring, pensionsförsäkring, livförsäkring, olycksfallsförsäkring.

Motsvarande produkter på Aktias hemsidor: livförsäkring, försäkring gällande arbetsoförmåga, olycksfallsförsäkring, barnförsäkring, reseförsäkring, motorcykelförsäkring, bil- och trafikförsäkring, båtförsäkring, hemförsäkring.

Båda bolagen verkar kunna erbjuda kompletta produktpaket när det gäller försäkringar. Aktia har en lång historik som bank men efter sammanslagningen av Lokalförsäkring och Tapiola så kan nu också LokalTapiola erbjuda banktjänster.

En metod för att jämföra två konkurrenters produkter är benchmarking vilket innebär att man jämför företagens produkter och processer med konkurrenterna för att hitta liknande produkter, tjänster eller processer med målsättningen att förbättra det egna företagets konkurrenskraft (Kotler & Armstrong, 2014, s 531).

Elina Ranta gjorde i Taloussanomat 17.7.2013 en jämförelse av olika försäkringsbolag och deras produkter för segmenten ensamstående, en tre personers familj och en fyra personers familj. Resultaten varierade men överlag verkar Aktia/Folksam vara det dyraste alternativet åtminstone för en fyra personers familj som bor i egnahemshus.

Ranta gick även in djupare och tittade på det viktigaste nämligen utbetalning av ersättningar. Där framgick det att för samma skada på en smarttelefon så betalade If ut bara 130 euro medans försäkringstagaren från Turva fick 315 euro ersättning.

Nedan är en rad jämförelser bland bolag gjorda av Suomen Rahatieto som fanns illustrerade i tabellform Taloussanomats artikel, försäkringar från Aktia/Folksam märkta med gult.





Sammanfattningsvis så verkar LokalTapiola ligga ungefär i mitten sett till prisjämförelserna.

Jonas

Källor:

LokalTapiolas webbsidor, http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx, hämtade 9.4.2014

Aktias webbsidor, http://www.aktia.fi/sv/vakuutukset, hämtade 9.4.2014

Elia Ranta, Tämä vai tuo vakuutus - älä maksa tuplasti, http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 9.4.2013

Kotler, P. & Armstrong, G. (2012): Principles of Marketing. 14th edition. Pearson Prentice Hall.