söndag 11 maj 2014

Sista blogginlägget

Från äldre elever som redan gått kursen hade det hörts (skräck)historier om mängden material som grupperna måste producera i Grundkurs i Marknadsföring och redan vid första träffen med hela föreläsningssalen full av människor verkade kursen bli något kaotisk. Vi fick veta att vi så fort som möjligt skulle hitta en grupp att arbeta med och som vi sedan genom hela kursen skulle tackla arbetsuppgifterna tillsammans med. Gruppen vi alla lyckligtvis hittade fram till består av tre personer som studerade informationsbehandling och två personer som studerar datateknik. Redan under första träffen verkade vi hitta varandra och hann i ett tidigt skede diskuterade våra ambitionsnivåer och hur vi på ett bra sätt skulle få samarbetet sinsemellan oss att löpa smidigt.

Kursen gick ut på att lära oss om marknadsföring och vi förstod på föreläsarna att en del av innehållet i kursen också gick ut på att marknadsföra själva gruppen och dess eget brand. Vi valde enhälligt namnet Femman eftersom det dels avspeglar dels våra ambitioner inom gruppen och dels det faktum att gruppen består av fem medlemmar. Keep it simple.

Projekten

Under det första projektet så introducerades vi till marknadsföring i allmänhet.Vi lärde oss allmänna begrepp, marknadsföring sett från ett historiskt perspektiv och hur man analyserar omgivningen man befinner sig i när man marknadsför. Under det andra projektet skulle vi analysera och besöka ett företag. Femman valde att analysera och besöka M. Sipilä. Här lärde vi oss i större grad hur man analyserar marknader och företag, hur viktigt det är att förstå sig på sina kunder och foga sig efter deras behov, god kundrelation och service. 

Gruppen Femman utanför Autoliike Marko Sipilä. Fotograf: Jonas
Det tredje projektet gick ut på att hjälpa Nätverket för Asienstudier att bygga en effektiv kommunikationsmodell. Vi lärde oss hur pass viktigt det är att kommunicera med klarhet och enkelhet. Presentationstekink och hur man presenterar en ide på ett effektivt sätt lärde vi oss också under detta projekt. Det fjärde projektet fokuserade på mediebranschen och konsumentbetéende. Här skulle vi hjälpa KSF Media att ta fram en ny medie-tjänst. Under detta projekt fick vi lära oss konsumentbetéende i stor grad genom att hålla en mediedagbok och hur man arbetar med denna typ av information. Vi fick också förbättra och lära oss hur man presenterar sina idéer på ett effektivt sätt genom att ha en mässa där vi presenterade våra idéer. Det femte projektet gick ut på att differentiera och positionera sig på en marknad så man skiljer sig från mängden. Vi skulle hjälpa LokalTapiola att få mer synlighet för ungdomar. Under detta projekt så lärde vi oss att knyta ihop allt vi har lärt oss hittills och hur man blir mera synlig. Vi fick även förbättra vår presentationsteknink när det gäller våra idéer genom ytterligare en mässa.

Femman presenterar LokalTapiola Projektportfolion för en annan grupp. Fotograf: Jonas

Det sista projektet gick ut på att knyta ihop kursen och reflektera över vad vi lärt oss och hur man skulle kunna marknadsföra sig själv. Under detta sista projekt så fick vi titta tillbaka, repetera och reflektera lite över vad vi har lärt oss och hur vi kan använda dessa fundament i framtiden.

Arbetsmetoder och verktyg

Femmans arbetsmetoder när vi arbetat med projekt har i grova drag gått ut på att dela upp arbetet i mindre delar och sedan sammanfatta och presentera en helhet. Vi har internt använt en privat Facebook-grupp för att koordinera arbetet och en publik blogg för att presentera resultat åt föreläsarna och allmänheten. För presentationer valde vi att använda Google Docs eftersom det där är väldigt enkelt att tillsammans, fast på olika håll samarbeta på ett dokument.

Femmans interna kommunikationskanal, en Facebook grupp
Redan från början hittade vi en bra modell för att optimera arbetet med uppgifterna. När föreläsarna presenterade en uppgift som ska utföras göra inom projektet så satte sig oftast hela gruppen ner tillsammans och bearbetade texten i uppgiften för att diskutera vad det innebär i arbete och vilka moment som ingår. Som nästa steg så har vi diskuterat olika idéer och egna synpunkter och vilka av medlemmarnas expertis, kontakter eller andra omständigheter vi kunde utnyttja för att på bästa sätt lösa uppgiften. Efter brainstorming -sessionen så har någon av medlemmarna kort summerat var vi står någonstans relaterat till uppgiften, i summeringen så delas arbetet upp och blir delegerat så att alla vet vad som skall göras och av vem.


Arbetsfördelning och intern kommunikation över en gruppuppgift
Gruppen bestämde oftast en intern deadline så att personen vars uppgift det var att summera innan officiella deadlinen hade tid på sig att göra arbetet. Under veckans gång utför sedan varje person sin uppgift vilket ofta innebär att forska och gå lite djupare inom teorin eller efterforskning som den specifika uppgiften kräver. När delmomentet är klart presenterar personen sin insats till gruppen, vare det är en text, en modell eller en mer avancerad idée. Efter att sammanställningen har postats i bloggen så har alla gruppmedlemmar hjälpt till att läsa igenom och vid behov korrigera innan föreläsarna hinner evaluera uppgiften.

Begäran om kvalitetskontroll för ett sammanfattat blogginlägg
Begäran om kvalitetskontroll för ett gruppinlägg
Inom gruppen tycker vi att den här arbetsmetoden har fungerat väldigt bra eftersom den är mycket effektiv, öppen och får "brainstormningarna" på högvarv på kort tid. En nackdel är att medan alla får en mycket bra grundläggande omfattningen om allt, så blir ingen lika insatt i den specialiserade uppgifterna som han som blev delegerat den. De moment som har gett oss mest av allt är det första och sista momentet, med andra ord uppgiftsbearbetning, brainstorming och sammanfattningen. Idéerna och diskussionerna och det slutliga resultatet känns mer verklighetsförankrat när alla bidrar med livserfarenhet och konstruktiv kritik. Detta gör att det fastnar bättre i huvudet. Momentet som inte har gett lika mycket är de specialiserade uppgifterna. Det är lite som en myrstack, i sammanfattningsfasen så är stacken viktigast inte de enskilda barren och således så fastnar inte de enskilda elementen  i samma omfattning.
Gruppen tacklade gemensamt eventuella motgångar
Positivt är också att det oftast har räckt med en fysiskt träff per uppgift, och denna har gruppen oftast lyckats hålla i samband med någon av föreläsningarna. Bara i enstaka fall, t.ex. innan mässorna i projekt 4 och projekt 5 har vi behövt en andra träff där vi tillsammans jobbat på presentationsmaterial inför mässan.

Lärandeprocessen

Från gruppens sida tycker vi att vi lärt oss väldigt mycket under kursens gång. Allt från allmänna saker som att arbeta i grupp, att socialisera och presentera arbete inför andra människor har naturligtvis förbättrats. Likaså har varje nytt projekt har erbjudit nya aspekter och nya möjligheter till inlärning. Överlag så har projektuppgifterna varit intressanta och utmanande och tvingat oss att tänka själva, forska och lära oss från kursbok och annat material. Intressant, roligt och mycket positivt alltså, men med det sagt så kunde lite konstruktiv kritik till nästa års version av kursen vara att föreläsarna skulle kunna försöka ge lite mera handledning i nya ämnen och arbetssätt och inte tvinga studerandena att enbart förlita sig på kurslitteraturen och googlande av källor på internet.

Sammanfattning

Målet har såklart varit att lära oss grunderna i marknadsföring men det vi lär ha mest nytta av i framtiden är nog det vi lärt oss om att arbeta som ett team mot ett gemensamt mål. Vi tycker alla inom gruppen att vi lyckats väldigt bra med det här. Den arbetsmetoder vi valt har varit effektiva och stämmingen har alltid varit bra de gånger vi träffats. Varje gruppmedlem har skött både de gemensamma arbetsuppgifterna och de individuella bitarna omsorgsfullt och i tid. De få gånger någon av oss inte haft tid att närvara vid en föreläsning så har de andra medlemmarna utan att tveka ställt upp och gått igenom föreläsningsmaterialet pånytt. Kunde vi ha gjort något annorlunda? Om vi inom teamet hade specialiserat oss ännu mera t.ex. att en person tagit hand om att läsa litteraturen, en annan mediekällor och en tredje gjort sammanfattningar så skulle vi säkert som grupp ha kommit undan med mindre arbete per gruppmedlem men då skulle vi inte heller ha lärt oss lika mycket. 

Åt nästa generation är vårt viktigaste råd att försöka ha roligt, allt går så mycket lättare då. Ett mera praktiskt råd är att skapa en Facebook –grupp åt gruppen för att kommunicera internt. Fungerar kommunikatoinen bra så kommer också resten av samarbetet att fungera bra. Dela sedan sinsemellan upp projektuppgifterna i delmoment, försök här uppnå konsensus och en rättvis distribution av arbetet. Arbeta och fokusera sedan individuellt på egen tid på att göra klart delmomenten och turas sedan om att sammanfatta arbetet till något som går att lämna in.
Exempel på sammanhållning och gruppanda inom Femman
Tack än en gång till japparna i Femman för ett bra jobb och ett gott samarbete.

/Femman

söndag 13 april 2014

Blogginlägg 13.4

Under det femte projektet har vi fått som uppgift att jobba med försäkringsbolaget LähiTapiola. Hittills har vi jobbat med olika modeller samt analyser: bransch-, konkurrent-, och varumärkesanalyser. Vi har även flitigt sökt information om bolaget, samt lite om konkurrenterna av olika diverse sidor. I vår sammanfattning nu, lyfter vi fram Magic moments och Pain points av försäkringsbolaget LähiTapiola, på basis av vår informationssökning samt analyser.


Magic moments
  • Bred kundbas
  • Gammalt lojalt företag
  • Har kontor överallt i Finalnd
  • Mångsidigt och kvalitétsmässigt utbud 
  • "Vi är det lokala bolaget som ägs av kunderna" (mindre klagomål)
  • Kostnadseffektivt
  • De andra mest nöjda kunder enligt taloussanomats artikel
  • Finskt pålitligt företag

LähiTapiola är ett av de ledande försäkringsbolagen inom försäkringsbranschen med en bred kundbas samt lojala kunder, tack vare kundernas ägoandelar. Företag har kontor runt om i Finalnd och erbjuder de lokal kunderna med mångsidiga försäkringstjänster (lähitapiola.fi). Företaget är Finskt och kännetecknat som pålitligt, och har även mycket nöjda kunder (Taloussanomat, 11.11.2013). Utbudet av produkter är mångsidigt och kvalitén är bra eftersom kunderna är nöjda för det mesta. 


Pain Points
  • Fusionen, okända banktjänster (Tapiola Esbobank grundats 1982)
  • Krånglig webbsida, banktjänsterna och försäkringstjänsterna separata
  • Förbättringsbar informationshämtning
  • Hård konkurrans på försäkringsmarknaden
  • Många kraftiga konkurrenter
  • Förbättringsbar service (lokalt), prissättning (mer konkurrenskraftiga), image (mer schysta)
  • brist av samarbetspartner

Tapiola banktjänsten är flummig för kunderna och mer okänd än LähiTapiolas konkurrenters banktjänste företag. Det är ofta via webbsidan som kunderna bekantar sig med företagets försäkrings utbud, webbsidan borde därför vara enklare strukturerad för att kunden skulle få en klar bild av produkterna (lähitapiola.fi). Informationsflödet mellan företaget och kunden kunde förbättras till exempelvis via en live chattruta på webbsidan där kunder kan fråga vad som hels gällande företagets tjänster. Konkurransen på försäkrings branchen är hård och svår för att produkterna inte har klara gränser. Andra företag är even starka och har bra verksamhet samt sina egna lojala kundgrupper (Taloussanomat 11.11.2013). Förbättringsbart vore kontor, som skulle kunna finnas i större mängder för att lokalisera verksamheten runtom i Finland. Priser kunde vara mer konkurrentkraftiga och även imagen skulle kunna förstärkas med en mer schyst kundservice. Den sista Pain Pointen är brist på sammarbetspartner.

Källor:

http://www.vertaa.fi/vakuutukset/, hämtad 13.4.2014

http://www.taloussanomat.fi/raha/2012/09/15/vaara-valinta-lisaa-vakuutuslaskuasi-satasilla/201237834/139, hämtad 13.4.2014

http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 13.4.2014

Op-Pohjola https://www.pohjola.fi/pohjola/group/op-pohjola-group?id=358000&kielikoodi=en
Sampo-Nordea-If , hämtad 13.4.2014

http://www.nordea.com/Om%2bNordea/Koncernen%2bi%2b%C3%B6versikt/Fakta%2boch%2bsiffror/831072.html, hämtad 13.4.2014

Aktia-Folksam http://media.folksam.se/sv/ir/nyckeltal/, hämtad 13.4.2014

Kalevavakuutus.fi, https://www.kalevavakuutus.fi/tuotteet/kalevan-muut-vakuutukset, hämtat 13.4.2014

Lähitapiola.fi,  http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/, hämtat 13.4.2014

Taloussanomat.fi,  http://www.taloussanomat.fi/yritykset/2013/11/11/kysely-turvalla-ja-fennialla-tyytyvaisimmat-asiakkaat/201315640/12?pos=related, hämtat 13.4.2014

fine.fi, http://www.fine.fi/finanssitietoa/vakuutukset-ja-vahingot/henkivakuutus-saasto-ja-sijoitusvakuutukset.html, Hämtat 13.4.2014

Pohjolas webbsidor,  https://www.pohjola.fi/pohjola?id=300000, hämtad 13.4.2014.

Fennias hemsida: http://www.fennia.fi/ ,hämtad 13.4.2014

If:s hemsida: http://www.if.fi/web/fi/svenska/privat/pages/default.aspx, hämtad 13.4.2014

Aktias webbsidor, http://www.aktia.fi/sv/vakuutukset, hämtade 13.4.2014

Elia Ranta, Tämä vai tuo vakuutus - älä maksa tuplasti, http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 13.4.2013




onsdag 9 april 2014

Inför träff 22

LokalTapiola är en riksomfattande försäkringsbolag som erbjuder försäkrings-, spar- och placeringstjänster. Konkurrensen inom dessa områden är ytterst högt i Finland. En av dessa konkurrenter är If. I detta inlägg skall jag göra en konkurrentanalys på If med hjälp av en SWOT-Analys.

Målet med en konkurrentanalys är att ta reda på direkta och indirekta konkurrenter och ta reda på deras svagheter, styrkor och tillvägagångssätt. Vanligen jämförs konkurrentens produkter och tjänster med sina egna i ett s.k. "benchmark".Målet med detta är att förbättra produkten eller tjänsten eller att skaffa fördelar med positionering eller allmänna affärsstrategier (Mossberg & Sundström, 2012, s.365-366).

En SWOT-Analys är en metod som analyserar ett företags styrkor,svagheter, Möjligheter och Hot. Med hjälp av dessa kan man fo en stark bild av företaget i fråga som kan användas i strategiska beslut i framtiden (Mossberg & Sundström, 2012, s.367-368).

If är ett försäkringsbolag som erbjuder en stor variation av försäkringstjänster och som ägas av Sampo abp. If är nuvarande marknasledande i Norden me 3,6 miljoner kunder.

Styrkor:
    - Internationell.
    - Marknadsledande inom norden.
    - attraktiv och användarvänlig hemsida med högt utvecklat kontosystem.
    - visar möjlighet att försäkra stora företag.
    - Hög kreditvärdighet.
    - ytterligare föreldar och förmåner för företag och personer.

Svagheter
    - Den internationella aspekten kan göra att policies som inte är optimalt på en lokal nivå hålls.
    - Stoleken på företaget kan ge opersonlig touch för lokalbefolkning.

Möjligheter:
    - Bank och investerings tjänster.

Hot:
    - Lagstiftningar som berör internationella företag.
    - Delaning av företaget.
    - Sammanslagning av konkurrenter.

Jim

Referenser

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur
LähiTapiolas hemsida: http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/ ,hämtad 9.4.2014
If:s hemsida: http://www.if.fi/web/fi/svenska/privat/pages/default.aspx, hämtad 9.4.2014


Inför Träff 22

En konkurrentanalys hjälper ett företag att identifiera konkurrenternas strategier, mål, styrkor samt svagheter (Mossberg & Sundström, 2012, s.365-366). Vanligt inom en konkurrentanalys är även en ”benchmarking”, vilket innebär att produkterna jämförs med konkurrenternas, för att förbättra kvalitén och utförandet av produkterna (Mossberg & Sundström, 2012, s.366). Jag har valt att använda Swot-analysen, för att jämföra LähiTapiolas styrkor, svagheter, möjligheter samt hot, jämfört med försäkringsbolaget Fennia.

Styrkor: Försäkringsbolaget Fennia har en mycket stilig och enkel nätsida, var man lätt hittar de olika försäkringskategorierna. Båda försäkringsbolagen har breda försäkringskategorier, som gör det lätt för konsumenten att sköta sina försäkringsärenden inom samma försäkringsbolag. Både Fennia och LähiTapiola har sin information på finska samt svenska, som är positivt.

Svagheter: Fennia har endast försäkringstjänster, när igen LähiTapiola har andra tjänster som: bank- och placeringstjänster. Fennia har även betydligt mindre arbetskraft, jämfört med sina konkurrenter inom försäkringsbranschen. Förra året hade Fennia dryga 1000 anställda, när igen LähiTapiolas arbetskraft bestod av ca. 4000 anställda.

Möjligheter: Fennia har möjligheten att utvidga sig, från att bara agera inom försäkringsbranschen. En utvidgning för Fennia skulle säkert vis locka mera kunder och öka deras kundbas.

Hot: Fennia har endast försäkringstjänster och många av konkurrenterna har även andra tjänster förfogade åt kunderna. Risken här är att kunderna vill behandla alla deras försäkringar inom samma försäkringsbolag.

Max

Referenser:
Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.
Fennias hemsida: http://www.fennia.fi/ ,hämtad 9.4.2014
LähiTapiolas hemsida: http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/ ,hämtad 9.4.2014





INFÖR TRÄFF 22 – Individuell övning

LokalTapiola är ett försäkringsbolag, som erbjuder dess kunder försäkrings-, placerings- samt banktjänster. Bolaget har en hård konkurrens i alla dessa områden av bland annat Pohjola, Nordea och IF. Som uppgift fick vi, att vi skulle analysera en konkurrent till LokalTapiola. Jag valde att närmare analysera LokalTapiolas konkurrent vid namn Pohjola. 

Denna analys kallas för en konkurrentanalys, med hjälp av vilket ett företag kan identifiera de huvudsakliga konkurrenterna (Mossberg & Sundström, 2012, s. 365-366). Med en konkurrentanalys får företaget även veta vilka styrkor, svagheter samt strategier konkurrenterna har (Mossberg & Sundström, 2012, s. 366). Till uppgiften har jag som sagt bestämt mig för att analysera en av LokalTapiolas konkurrenter, nämligen Pohjola. Detta på grund av att LokalTapiola samt Pohjola innehar liknande funktioner i deras verksamheter.

Jag valde SWOT-analysmetoden som hjälpmedel för konkurrentanalysen. SWOT-analysen går ut på att klura ut ett företags styrkor (strenghts), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) (Mossberg & Sundström, 2012, s. 367). 

Styrkor:
Pohjola har en tydligare samt snyggare layout på sin hemsida jämfört med LokalTapiola. Både LokalTapiola samt Pohjola verkar kunna behålla sina kunder synnerligen väl. Det händer inte så ofta att kunder byter försäkringsbolag, åtminstone inte på lätta grunder. Båda erbjuder hemsidebesökarna information på finska, svenska samt engelska. Båda bolagen har breda försäkringskategorier. Inträdesbarriären till försäkringsbolagsbranschen är ganska hög, vilket medför att det inte är lätt för nya konkurrenter att komma med i spelet. Detta kan ses som en styrka för Pohjola, och varför inte även för LokalTapiola.

Svagheter:
En möjlig svaghet för Pohjola är det facto att bolaget är så pass stort, att det kan uppstå opersonliga förhållanden till kunderna. Förhandlinsstyrkan för både Pohjola och LokalTapiola är svag. Detta på grund av att i princip bara informationstekniken kan anses fungera som leverantör till försäkringsbolaget. Pohjola fungerar inte som företagsbank för små företag, vilket kan ses som en svaghet.

Möjligheter:
Pohjola är i dagsläget den största finansgruppen i Finland. Åtminstone delvis på grund av detta har man möjligheten att bli marknadsledare som bank för stora kunder. Pohjola har möjligheten att börja fungera som företagsbank även för små företag, vilket skulle uppskattas av de mindre företagen.

Hot: 
Om Pohjolas konkurrenter rustar upp, kan det i värsta fall synas tydligt i Pohjolas business som en nedgång i resultatet. Detta möjliga upprustande kan ses som ett potentiellt hot. Pohjola är i dagsläget mer benäget att ta risker när de försäkrar diverse olika företag jämfört med LokalTapiola. 


Referenser:

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.

LokalTapiolas webbsidor, http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx, hämtad 9.4.2014.

Pohjolas webbsidor,  https://www.pohjola.fi/pohjola?id=300000, hämtad 9.4.2014.


//Erik

INFÖR TRÄFF 22 - Konkurrentanalys av LokalTapiola vs Aktia/Folksam

Försäkringsbranschen i Finland har många spelare. En av dem är Aktia bank som erbjuder både egna försäkringar och försäkringar från Folksam. Produktpaketen som Aktia kan erbjuda med banktjänster, försäkringstjänster och placeringstjänster konkurrerar på en bred front med LokalTapiolas produkter och tjänster.

För att närmare kunna analysera hur pass konkurrenskraftiga LokalTapiolas produkter och tjänster är på marknaden så bör de jämföras med andra liknande produkter som erbjuds. Både kostander och det värde som produkten eller tjänsten erbjuder bör noga granskas. Inom försäkringsbranchen är en del produkter lagstadgade, t ex trafikförsäkring för fordon. Där torde prisskillnaderna inte variera så kraftigt. Ser man till andra produkter som livsförsäkring, hemförsäkring och personförsäkringar så är situationen lite mera komplex eftersom företagen där kan differentiera sig och erbjuda produkter som är svårare att jämföra mot konkurrenternas.

På LokalTapiolas hemsidor finns följande produktområden nämnda: reseförsäkring, hemförsäkring, bilförsäkring, trafikförsäkring, djurförsäkring, pensionsförsäkring, livförsäkring, olycksfallsförsäkring.

Motsvarande produkter på Aktias hemsidor: livförsäkring, försäkring gällande arbetsoförmåga, olycksfallsförsäkring, barnförsäkring, reseförsäkring, motorcykelförsäkring, bil- och trafikförsäkring, båtförsäkring, hemförsäkring.

Båda bolagen verkar kunna erbjuda kompletta produktpaket när det gäller försäkringar. Aktia har en lång historik som bank men efter sammanslagningen av Lokalförsäkring och Tapiola så kan nu också LokalTapiola erbjuda banktjänster.

En metod för att jämföra två konkurrenters produkter är benchmarking vilket innebär att man jämför företagens produkter och processer med konkurrenterna för att hitta liknande produkter, tjänster eller processer med målsättningen att förbättra det egna företagets konkurrenskraft (Kotler & Armstrong, 2014, s 531).

Elina Ranta gjorde i Taloussanomat 17.7.2013 en jämförelse av olika försäkringsbolag och deras produkter för segmenten ensamstående, en tre personers familj och en fyra personers familj. Resultaten varierade men överlag verkar Aktia/Folksam vara det dyraste alternativet åtminstone för en fyra personers familj som bor i egnahemshus.

Ranta gick även in djupare och tittade på det viktigaste nämligen utbetalning av ersättningar. Där framgick det att för samma skada på en smarttelefon så betalade If ut bara 130 euro medans försäkringstagaren från Turva fick 315 euro ersättning.

Nedan är en rad jämförelser bland bolag gjorda av Suomen Rahatieto som fanns illustrerade i tabellform Taloussanomats artikel, försäkringar från Aktia/Folksam märkta med gult.





Sammanfattningsvis så verkar LokalTapiola ligga ungefär i mitten sett till prisjämförelserna.

Jonas

Källor:

LokalTapiolas webbsidor, http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx, hämtade 9.4.2014

Aktias webbsidor, http://www.aktia.fi/sv/vakuutukset, hämtade 9.4.2014

Elia Ranta, Tämä vai tuo vakuutus - älä maksa tuplasti, http://www.taloussanomat.fi/asuminen/2013/07/17/tama-vai-tuo-vakuutus-ala-maksa-tuplasti/20139738/310, hämtad 9.4.2013

Kotler, P. & Armstrong, G. (2012): Principles of Marketing. 14th edition. Pearson Prentice Hall.

INFÖR TRÄFF 22



Konkurrentanalys av Vakuutusyhtiö Kaleva



Kaleva är ett ömsesidigt försäkringsbolag vars dotterbolag är if. Kaleva hör inte till Sampo koncernen.
Av LähiTapiolas konkurrenter skall jag analysera Vakuutusyhtiö Kaleva med hjälp av  Kotlers fyra P:n.

Produkt
Produkter som försäkringsbolagen erbjuder är väldigt identiska med varandra, marknaden kan jämföras med bank branschen. Alla har liknande produkter men med olika namn och små detaljer. Dessutom finns det olika paket att välja mellan. Kaleva säljer endast Ryhmäsampo Primus- Livs- och olycksfalls försäkringar. Produkterna säljs också av if försäkringsbolaget och sköts också av dem. Kaleva har tidigare haft ett brett utbud på olika försäkringar men de säljs inte mer, de som har gamla Kaleva försäkringar betjänas av Mandatum Life företaget. Livssäkringen är den produkt som marknadsförs mycket genom att  den sägs vara billigast i landet.

Plats
Bägge företagen som jämförs har försäkringsförsäljning via webben på deras hemsidor via nätbutiker, försäkringarna hittas dock enklare på Lähitapiolas sidor och de har på framsidan en kalkylator som hjälper kunden att räkna sina försäkrings kostnader. Kaleva använder sig i sin tur av exempelfall och visar vad de betalar för sina försäkringar. Självklart säls försäkringar även i kontor, men enkelt är det att bekanta sig med försäkringarna via nätet och sedan ringa till kundservicen, denna möjlighet erbjuds av bägge företagen.

Pris
Att jämföra prisen på försäkringar är väldigt svårt och ifall jag kunde göra det skulle jag ha ett färdigt yrke. Det som gör jämförelsen svår är att företagen erbjuder på olika slags paket med olika priser beroende på om kunden är medlem i någon av företagets stamkundsgrupp. Dessutom har försäkringarna olika täckningsgrader, vilket betyder att en försäkring i LähiTapiola kan ersätta den skada som ditt barn gör på grannens bil, men det är inte sagt att de andra försäkringsbolagen gör det samma, eller så har du kanske betalat skilt för det. Det är väldigt individualiserat. Enligt FINE 11/2013 (fine.fi) har Kaleva den billigaste livsförsäkringen. LähiTapiola har däremot billig hemförsäkring för studerande. Detta erbjuder inte Kaleva.  Frågan som kanske uppstår är varför man skulle ha enstaka försäkringar i ett företag som Kaleva. Svaret är eftersom att de samarbetar med if, så har de samma stamkunds-system.

Påverkan
LähiTapiola och Kaleva är inte de försäkringsbolag som är mest synliga. Reklamer och annonser som syns är oftast upplagda av if , detta betyder dock att Kaleva gynnas också mycket av det. Konsumenternas val av försäkringsbolag påverkas även till stor del av ryktet som det har. If har inte lika bra rykte som andra företag , vilket beror på att företag inte är nöjda med de försäkringar de får av if. Enligt Taloussanomat var det försäkringsbolaget  Turva  som har de mest nöjda kunderna, och det har de varit i flera år i rad. Som tvåa kommer LähiTapiola och tredje plats får Fennia.

Otto

Källor:
Kalevavakuutus.fi Hämtat 9.4.2014 https://www.kalevavakuutus.fi/tuotteet/kalevan-muut-vakuutukset

Lähitapiola.fi Hämtat 9.4.2014 http://www.lahitapiola.fi/www/yksityisasiakkaat/

Taloussanomat.fi Hämtat 9.4.2014 http://www.taloussanomat.fi/yritykset/2013/11/11/kysely-turvalla-ja-fennialla-tyytyvaisimmat-asiakkaat/201315640/12?pos=related

fine.fi Hämtat 9.4.2014 http://www.fine.fi/finanssitietoa/vakuutukset-ja-vahingot/henkivakuutus-saasto-ja-sijoitusvakuutukset.html

torsdag 3 april 2014

Nyfliken - En Finlandssvensk medietjänst

Under projekt 4 fick vi bekanta oss med mediebranschen. KSF-media var denna gång vår uppdragsgivare. De ville ha nya idéer som skulle kunna ta mediebranschen frammåt i Finland. Efter att ha analyserat mediebranschen och bollat idéer så blev Femmans bidrag till slut: NyFliken.

NyFliken är en Finlandssvensk medietjänsts-App, som har hämtat inspiration av många olika tjänster såsom Youtube, Reddit, Stuble etc. Vi plockade de element vi gillade från dessa och kombinerade dem til något som vi skulle vilja använda. Användaren skulle enkelt kunna logga in med sina sociala-mediers användarprofiler.

 I Appen skulle man kunna konfigurera totalt det innehåll man vill ha genom att lägga till kanaler som man vill följa. Dessa kanaler kan vara skapade och underhållda av företag eller privatpersoner. Kanalens ägare skulle själv ställa in sina vilkor för att addera kanalen såsom reklam, betalning etc.

Innehållet som dessa kanaler skapar skulle komma i användarens feed. Användare skulle även kunna rösta på posts för att avgöra synlighet, vilket skulle ge en naturlig sortering. Detta skulle ge en blanding av skvaller och professionell journalistiskt som skulle skapa en riktigt intressant tjänst.


söndag 30 mars 2014

BLOGGINLÄGG 30.3: Brainstorming kring ny digital nyhetsmedie-tjänst

Gruppen fick i uppgift att fundera över en ny digital nyhetesmedie-tjänst och hur den borde utformas för att vara attraktiv. Vi bollade lite idéer och kom fram till att en applikation som fungerade som en nyhetsaggregator vore intressant. I Appen skulle man kunna plugga in alla möjliga tjänster av nyhets- och mediekällor som t ex reddit, netflix, 9gag eller traditonella nyhetssidor som Hufvudstadsbladet, Hesari och Kauppalehti. Varje nyhets- eller mediekälla skulle få ha sina egna inställningar som man får ställa in i sin App och lägga till i sitt konto.

Vad tycker du att sku göra tjänsten intressant? Vad funkar/vad funkar inte?

  • Jim: Relevant media. Om man själv konfigurerar vilka tjänsters media man konsumerar och förs in till tjänsten. Som RSS bara mer avancerat där utseende, templates, bilder, ljud etc. också kommer med.
  • Otto: Att nyhetsutbudet skulle vara anpassat för mina intressen. Val av intresanta nyhets kategorier skulle måsta göras manuellt av varje användare.
  • Max: Mångsidigt nyhetsutbud, möjlighet att själv välja vad för slags nyhetskategorier som förekommer i tjänsten (personalization alternativ). Vanligt upplägg av alla olika nyhetskategorier i tjänsten är inte lika effektivt.
  • Erik:  Först och främst ett nyhetsutbud, som främjar mina egna intressen. Det vore även bra, ifall nyhetsutbudet är brett, med andra ord mångsidigt. Som användare vill ju jag ha tillgång till de nyheter, som jag själv är intresserad av. Det fungerar inte, ifall de ansvariga för tjänsten försöker gissa vad jag gillar, utan det som är essentiellt är att jag som användare får välja vad som enligt mig är intressant. 

Vad sku få dig att använda tjänsten? Hur vill du ha info om tjänsten?

  • Jim: Total kontroll vilken typ av innehåll som syns i Appen ishockey, teknik, filmer etc). Info om media som skulle kunna integreras med tjänsten (liknande att söka efter appar till en smartphone).
  • Otto: Simpelt upplägg och användarvänlighet. Genom reklan videor på tv och i webben.
  • Max: Personalization alternativ, Attraktiv layout, användarvänlig,flexibel, gratis. Info via webben i form av olika sorters reklam. 
  • Erik: Tjänsten skall vara lätt att använda. Det skulle även hjälpa, om tjänsten är attraktiv utseendemässigt. Jag skulle även lättare börja använda tjänsten, ifall den vore gratis. Såsom pojkarna Max & Otto redan påpekat, vore det enklast, ifall det skulle finnas reklaminformation på webben om tjänsten. Detta främst på grund av att jag använder webben mycket mer än vad jag kikar på TV.

Vilka typ av erbjudanden/annonser skulle intressera? Varför/varför inte?

  • Jim: Erbjudande som är länkade med innehållet, t ex du har pluggat in NHL så är annonser om NHL biljetter i Finland relevant.
  • Otto: Nej inte berädd. Reklamer bland text innehåll stör inte liksom reklamer bland annan typ av media (musik& videon)
  • Max: Erbjudande/Annonser relaterade till egna val/intressen, special offer av produkter/tjänster. 
  • Erik: Simpla samt attraktiva annonser, som främjar mina egna intressen. Med andra ord annonser/erbjudanden, som skulle få upp mitt intresse genast.

Eller är du beredd att betala för att undvika annonser? Varför/varför inte?

  • Jim: Till viss grad jo. Ad-block extensions gör denna fråga ganska irrelevant.
  • Max: Nej. Fast största delen av annonserna är störande kan det även förekomma intressanta. 
  • Erik: Njaaaae. Fastän jag personligen avskyr nästan all reklam, finns det nog ett behov av reklamer i denna värld fylld av business samt av affärsliknande aktiviteter. En produkt säljs ofta enklare, ifall människorna vet någonting om produkten i fråga.

Vem ska producera innehållet i tjänsten? Varför?

  • Jim: Alla sorters media. Kan ta betalt för att användaren skall få tillgång att plugga in deras innehåll med appen.
  • Otto: En pålitlig nyhetsbyrå, skräpnyheter är tids slöseri. 
  • Max: Flera olika medier, för att innehållet skall bli tillräckligt mångsidigt och finnas tillräckligt med val möjligheter.
  • Erik: Mer än en media. Ju mer synpunkter kring en viss nyhet, desto bättre. Det hjälper även till, ifall medierna i fråga är av pålitlig klass. Alltså skall människorna inom tjänsten vara tillräckligt kompetenta för nyhetsförmedlande.

Vad/när/hur (i hurdan kontext) skulle du vara intresserad att konsumera denna typ av innehåll? Varför?

  • Jim: Allting du är intresserad av snabbt och enkelt i samma app. Full kontroll över innehållet.
  • Otto: Artiklar med bilder och videor, läsbara när som helst (uppdatering av nyheter 24/7) via en applikation och webben
  • Max: Hela nyhetsutbudet i form av artiklar och videon tillgänglig inom samma app. Appen bör vara tillgänglig till alla samrtphones.
  • Erik: Nyhetsutbudet skall vara tillgängligt ”all the time”. Det vore även bäst, ifall nyhetsutbudet var i form av artiklar, främst på webben. Nyheterna skall kunna läsas med mobiltelefonen, vare sig märket är av Iphone, Samsung, Jolla eller Nokia.




söndag 16 mars 2014

PROJEKTSAMMANFATTNING PROJEKT 3

UPPDRAG (INTRODUKTION)

Uppdraget med självaste Asienprojektet var att få mer studerande till Asianet (Asian Studies Programme). Vi gjorde upp en ny kommunikationsplan för Asienprojektet, med hjälp av vilken Asianet förhoppningsvis skulle kunna hitta mer studeranden, som är intresserade av att ta del av Asianets nätkurser.

4P-modellen

Vi använde 4P-modellen/Marknadsföringsmixen som en av våra undersökningsgrenar i Asienprojektet. Med hjälp av 4P-modellen kan ett företag sälja dess produkter enklare, och därmed var det fullt naturligt att använda sig av denna modell i vårt projekt. 4P-modellen innefattar, såsom namnet redan visar, 4 stycken så kallade ”marknadsföringsverktyg” (pris, produkt, plats & påverkan), och dessa verktyg används för att underlätta marknadsföringen inom företag (Mossberg & Sundström, 2012, s. 32-33). 

Produkt: Nätkurserna figurerar som Asianets produkt. En produkt är en vara/tjänst, som ett företag erbjuder dess kunder. 

Plats: Nätkurserna kan i princip erbjudas var som helst, bara den som vill komma åt nätkurserna har tillgång till internet. Alltså finns det ingen ”fast” plats för Asianets nätkurser, vilket kan anses vara positivt.

Pris: Nätkurserna är gratis för universitetsstuderande, men kostar för utomstående. Detta är en mycket bra idé, i och med att universitetsstuderandena högst troligen inte skulle vilja ta del av nätkurserna, ifall de kostade (de flesta studerande har ju en ganska så sträng ekonomisituation under studietiden).

Påverkan: Nätkursernas syfte är att förbereda deltagarna inför Asiens arbetskultur. 

SWOT-analys

Styrkor: Kurserna som utbjuds är välordnade och nästan unika, kurs deltagandet ger flexibilitet till studerandens vardag och genom detta förenklas studerandets anknytning till det övriga livet (arbete& hobbyn). 

Möjligheter: Asien är en växande världsdel där en massa produktionslinjer till en stor variation av marknader ligger. Tillväxten är stor och det innebär att vi i frammtiden kommer att vara allt mer beroende av Asien. Att som individ kunna förstå sig på Asiater samt kunna kommunicera med dem blir allt mer efterfrågat.

Svagheter: Asianet.fi har en väldigt tråkig layout och skulle vara i behov av piggare färger samt bilder och videoklipp. Sociala medier borde användas till en högre grad och asianet borde lyckas med att väcka studerandernas intresse samt få dem in över tröskeln.

Hot: Universitet sparar på pengar, detta leder till att kurser faller bort, det i sin tur sänker even på nätkursernas utbud.


PEST analys

För att analysera omgivningen så gjorde vi en PEST -analys. Akronymen PEST står för Political, Economical, Sociological och Technological. (Stralser, 2004, s.155)

Politisk omgivning
Nätverket för Asienstudier är en samarbetsplatform mellan en rad universitet där även Åbo Akademi och Turku Yliopisto ingår. De riktlinjer som undervisningsministeriet sätter påverkar verksamheten i allra högsta grad.

Ekonomisk omgivning
Det ekonomiska läget inom universitetsvärlden är åtminstone för Åbo Akademis del inom förändring vilket kan innebära att samarbetsprojekt som Nätverket för Asienstudier i budgetfrågor kan prioriteras lägre universitetens egna verksamhet.

Sociologiska omgivningen
Asien som världsdel blir allt viktigare och medlemmarna i Nätverket för Asienstudier är ett bra sätt att erbjuda sina studeranden ett komplett kursutbud för asienstudier.

Teknologiska omgivningen
Nätverket för Asienstudier använder Moodle som undervisningsplatform vilket är bra. En utmaning är mobila enheter och att effektivt och enkelt kunna erbjuda videoinspelningar av föreläsningar där, det här har lösts genom att använda Vimeos videotjänst.

Analys av konkurrenter eller motsvarande program I syfte att jämföra hur nätkurser presenteras för studeranden så undersökte vi hur kommunikationsmodeller ser ut för motsvarande program. På Vasa Yrkeshögskolas webbsidor presenteras Cisco Network Academy (CNA) på ett väldigt konkret sätt vilket är bra. Nätverket för Asienstudier finns även omnämnt på flera ställen på Vasa Yrkeshögskolas websidor, dock med olika namn eller brand i flera sammanhang. Det vore bra om det fanns ett tydligare brand eller märke förknippat med Nätverket för Asienstudier. Vidare så undersökte vi programmet Asienstudier vid Lunds universitet. Största skillnaden i kommunikationsmodellen märks med budskapet på de sociala medierna, i detta fall Facebook. Det vore bra om Nätverket för Asienstudier kunde bredda informationsflödet på dess sociala medier. Utöver kursinformation och studierelaterat material skulle nyheter, evenemang samt andra saker som berör Asien postas. Avoinyliopisto.fi har samlat ihop flera universitets virtuella nätkurser. Kommunikationsmodellen har i det här fallet tung fokus på sociala medier. Asianet.fi borde fokusera mera på att föra fram sina styrkor och på detta sätt få en bättre igenkännedom. Instruktionerna för anmälningarna till kurserna borde vara tydligare och kurserna borde även vara mera tillgängliga. Video/bildmaterial skulle förenkla förståendet av innehållet.

Segmentering av målgrupper

Målgruppen: Kontaktpersoner
Relationer med kontaktpersoner från universitet är ytterst viktitg. De ger en viktig kommunikationskanal med studerande som arbetar med sin studieplan. Att få lärare som undervisar på den studerandes linje, att förmedla budskapet till sina studerande skulle hjälpa vetskapen om Nätverket för Asienstudiers kurser.
Sändaren för kontaktpersoner är: Nätverket för Asienstudier. Budskapt är: Vad är Asienstudier och varför är det bra i dagens läga att ha Asienstudier . Kanaler som kan användas: Email, telefon, personlig kontakt möten etc. Helt vanliga metoder som används i affärsvärlden för att få kontakt. Feedbacken skulle vara förbättringförslag och allmänna evolverande diskussioner.

Måglruppen: 0-1 år
Kommunikationsplanen för blivande studerande och första årets studerande baserar sig på att introducera möjligheterna och inspirera intresse. Den studerande får höra av sina vänner eller av sin handledare eller lärare (kontaktperson som har kontakt med Nätverket för Asienstudier) om grundkursen inom Asienstudier. Grundkursen skulle vara en mycket enkel kurs som skulle ge enstaka studiepoäng. Syftet för grundkursen skulle vara att väcka instresse, studiestilen, Asienstudier och leda studeranden att angagera sig i flera kurser. En Asiensitz skulle i allmänhet introducera intresse för Asienstudier på en emotionell nivå som kan tilltala flera studerande. (Mossberg & Sundström, 2012, s.279-280).

Sändaren för dessa studerande skulle vara: Handledare, lärare och vänner. Budskapet skulle vara att väcka intresse för Asienstudier. Kanalen skulle vara en introduktionskurs och en Asiensitz. Feedbacken skulle vara helt kallt anmälningar.


Målgruppen: 2-3 års studerande
Sändaren för 2-3 års studerande är: Introkursen, vänner, gamla kursdeltagare, studiehandledaren och lektorer. Gamla kursdeltagare samt vännerna har den största inverkan som sändare, för 2-3 års studerande. Budskapet för Asienprogrammet för de äldre studerande är: Vad är Asienstudierna och varför borde man välja att studera ämnet. För att föra budskapet framåt bör man använda säg av kanaler. Kanalerna består av: Sociala medier (Facebook, Twitter), Introkurs, Affischer och informationstavla, i vår kommunikationsplan. Feedbacken för 2-3 års studerande förs fram genom kursutvärderingar och frågor som: ” Vad fick dig att välja Asienstudier”.

Förbättringsförslag och Idéer

Asienstudierna verkställer under namnet: ”Finnish University Network for Asian Studies”, som är alldeles för långt och krångligt att finna via sociala medier. Namnet borde istället vara kort och lätt att komma ihåg. Asianets logo borde också vara mer igenkännande. En av det största problemet för Asianet, är deras webbsida. Webbsidan är mycket råddig och trist (Asienstudiers hemsida). Asianet borde uppdatera layouten och lägga till bilder, för att webbsidan skulle väcka mera intresse och få mer uppmärksamhet. Asisnet borde också satsa mer på ett bredare informationsflöde. 

Idéer för vår kommunikationsplan för asienstudierna är en introkurs och en asiensitz. Introkursen skulle vara värd 1sp och gå igenom kort de centrala inom ämnet och betona hur viktigt asienskultur är, inom företagsvärlden. Vår andra idé är en asiensitz. Asiensitzen skulle hänga ihop med introkursen och vara en mer roligare händelse för kursdeltagarna, som vi anser att många skulle gilla.



Källor:

Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur.
Stralser, P. (2004) MBA In A Day: What you would learn at top-tier business schools(if you only had the time!)

Websidan för virtuella studier, http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/vamkin_tarjoamat_virtuaaliopinnot/, hämtad 9.3.2014

Cisco Network Academy CNA infosida, http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/cisco_network_academy-12_op/, hämtad 9.3.2014

Övriga virtuella studier infosida, http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/muut_virtuaaliopinnot/, hämtad 9.3.2014

Asienstudier, Lunds universitets Facebooksida, 
https://www.facebook.com/lunduniversityasianstudies, hämtad 9.3.2014

Nätverket för Asienstudiers Facebooksida,
https://www.facebook.com/asiastudies, hämtad 9.3.2014

Asiensudier, Lunds universitet hemsida,
http://www.ace.lu.se/master/asienstudier, hämtad 9.3.2014

Nätverket för Asienstudiers hemsida, 
http://www.asianet.fi/asianet/english/home.html, hämtad 9.3.2014

Avoinyliopistos hemsida,
https://www.avoinyliopisto.fi/, hämtad 9.3.2014

Nätverket för Asienstudiers hemsida,
http://www.asianet.fi/, hämtad 16.3.2014

söndag 9 mars 2014

Gruppinlägg 9.3

Under torsdagens workshop bearbetade vi vidare med vår kommunikationsplan. Uppgiften för detta blogginlägg var att analysera konkurrenters sätt av kommunikation. Vi har valt att analysera: Virtuella kurser vid Vasa Yrkeshögskola, Asienstudier vid Lunds universitet och Nätkurser vid Avoinyliopisto.


Virtuella kurser vid Vasa Yrkeshögskola
I syfte att jämföra hur nätkurser presenteras för studeranden så undersökte vi hur Vasa Yrkeshögskola presenterar virtuella kurser för sina studeranden. På websidan för virtuella studier nämns i huvudmenyn Cisco Network Academy (12sp), Kurser vid Finlands Virtualyrkeshögskola samt Övriga virtuella studier. 


Cisco Network Academy (CNA) är ett utbildningsprogram som har utvecklats och som upprätthålls av Cisco Systems. Programmet består av fyra studiekurser (CCNA1 – CCNA4). Med hjälp av CNA-programmet lär sig studeranden att planera och upprätthålla datanät i företag. Programmet är inriktat på IP-nät, som i dag fått en allt större betydelse. Via IP-näten har studeranden möjlighet att hämta grundliga och praktiskt användbara data. Studierna inom ramen för CNA-programmet motsvarar ca trehundra traditionella lektioner, fördelade på teori och praktiska övningar. Studiematerialet består av högklassigt webbaserat material som för varje lektion innehåller målsättningar, det egentliga temat för studierna och repetitionsuppgifter. (CNA info-sida) För en studerande med teknisk inriktning ger beskrivningen en väldigt kort men utförlig sammanfattning av konkreta mål med studieprogrammet, även arbetsbördan framgår tydligt.


Under Övriga virtuella studier (Övriga virtuella studier info-sida) nämns Programmet för Asienstudier med beskrivningen: Det nationella programmet för Asienstudier är en tvärvetenskaplig studieenhet på grundstudienivå. Programmet erbjuder en stadig kunskapsbas om Öst- och Sydostasien för studerande som i sina studier eller yrkesplaner ämnar inrikta sig på Asien. Studierna ordnas som distansundervisning (internetföreläsningar, nätkurser). Programmet passar bra som ett biämne. Studerande kan även avlägga enskilda kurser från programmet. Ansökningstid till studierna börjar i oktober 2011. Ansökningsblanketten samt instruktion kan hittas iwww.asianet.fi.


Beskrivningarna för båda studieprogrammen skiljer sig i det att CNA presenteras på ett konkret sätt, vad lär man sig, vilken nytta har man av det man lärt sig samt hur mycket arbete det krävs av studeranden. Nätverket för Asienstudier finns omnämnt på flera ställen med lite olika benämningar. Asien-nätverk, Programmet för Asienstudier eller www.asianet.fi, det vore bra om det fanns ett tydligare brand eller märke för kursuppsättningen. Från beskrivningen av programmet för Asienstudier framgår det att innehållet är riktat till studeranden som är intresserade av Asien men inte desto mera konkret beskrivet vad det är man lär sig eller vilken nytta man har av kunskapen i olika situationer.




Asienstudier, Lunds universitet
Asienstudier vid Lunds universitet är en indirekt konkurent till nätverket för asienstudier som befinner sig i Sverige. En del skillnader finns, en av de största är att Lunds Asienstudier är ett komplett masterprogram. Det det finns några intressanta element som skulle kunna appliceras för Nätverket för Asienstudiers fördel.

Största skillnaden i kommunikationsmodellen märks med budskapet på de sociala medierna i detta fall Facebook. Medan Nätverket för Asienstudier fokuserar på information angående kurser och studierna så har Asienstudier vid Lunds universitet utöver detta gått längre i denna aspekt.De har utöver kursinformation nyheter från regionen samt evenemang som ordnas i närområdet som har med Asiatisk kultur att göra. Tex. Asienstudier vid Lunds universitet Facebook sida informerar om ett Cosplay evenemang, ett evenemang angående yttrandefrihet i Kina, info om Asiaktiska dokumentärer etc.

Om man behandlar den centrala frågan: Vad ska budskapet inhehålla och hur det ska utformas? I Kommunikationsmodelen ser man att Nätverket för Asienstudier förmedlar på den rationella nivån och på det settet begränsar sig i de sociala medierna. Asienstudier vid Lunds universitet täcker också aspekter på den emotionella och moraliska nivån genom att ta med moraliska frågor såsom nyheter angående orättvisor i Asiatisk kulturer och andra evenemang som väcker känslor såsom humor glädje etc. (Mossberg & Sundström, 2012, s.279-280).

En aspekt man kunde ta efter Asienstudier vid Lunds universitet är att börja bredda flödet på dess sociala medier. Utöver kursinformation och studierelaterat material skulle nyheter, evenemang samt andra saker som berör Asien postas.


Nätkurser vid Avoinyliopisto
Avoinyliopisto.fi har samlat ihop flera universitets virtuella nätkurser, som de bjuder åt utomstående människor. Nätkurserna som de erbjuder har olika ansvariga universitet som lägger fram information om kurserna samt ansökningsinstruktionerna. Utbudet av kurserna består av ämnesstudier samt enstaka kurser. Prissättningen varierar kursvis beroende på kursansvariga universitet. Kursutbudet är brett och ger studerarna en mycket valbarhet.

Avoinyliopistos nätsida är klar och förenklad för att få studerarna att enkelt hitta det de är efter. Avoinyliopisto.fi har på deras framsida samt kurssidor både facebook och twitter knappar för att människor kan skriva/posta i sociala medier. Avoinyliopistos kommunikationsplan har en fokus på sociala medier för att sprida ordet vidare genom de sociala medierna. Sociala medierna spelar en viktig roll inom marknadsföringen, och Avoinyliopisto har tagit det i beaktan. 

Avoinyliopistos koncept är potentiellt för att växa eftersom att det har ett utbud som påverkas direkt av efterfrågan. De fungerande kurserna fortsätter eftersom att de intresserar konsumenterna, medan de sämre mindre efterfrågade kurserna faller bort och ger därmed plats för nya aktörer. Genom det bevarar kursutbudet en bra kvalité. 

Asianet.fi borde fokusera mera på att föra fram sina styrkor och på detta sätt få en bättre igenkännedom. Instruktionerna för anmälningarna till kurserna borde vara tydligare och kurserna borde även vara mera tillgängliga. Video/bildmaterial skulle förenkla förståendet av innehållet. 


Avslutningsvis tycker vi att asianet borde fokusera på branding samt den image de ger åt potentiella kunder. Essentielt skulle vara att se modernt och lockade ut, även i de ungas ögon. Investeringar i det visuella skulle förstärka det första intrycket och således locka till fle



Källor:

Websidan för virtuella studier,http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/vamkin_tarjoamat_virtuaaliopinnot/, hämtad 9.3.2014


CNA infosida,http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/cisco_network_academy-12_op/, hämtad 9.3.2014

Övriga virtuella studier 
infosida,http://www.puv.fi/sv/study/opintoihin_osallistuminen/virtuaaliopinnot/tarjolla_olevat_opintojaksot/muut_virtuaaliopinnot/, hämtad 9.3.2014
Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur
Asienstudier, Lunds universitets Facebooksida, 
https://www.facebook.com/lunduniversityasianstudies, hämtad 9.3.2014

Nätverket för Asienstudiers Facebooksida,
https://www.facebook.com/asiastudies, hämtad 9.3.2014

Asiensudier, Lunds universitet hemsida,
http://www.ace.lu.se/master/asienstudier, hämtad 9.3.2014

Nätverket för Asienstudiers hemsida, 
http://www.asianet.fi/asianet/english/home.html, hämtad 9.3.2014

Avoinyliopistos hemsida.
https://www.avoinyliopisto.fi/, hämtad 9.3.2014

onsdag 5 mars 2014

Inför träff 13 - Kommunikationsplan för Asienstudier

Vi identifierade under föreläsningen tre olika målgrupper för marknadsföringen. Samma budskap bör gå ut åt alla målgrupper men budkapet bör anpassas, ha rätt vinkel och bredden på informationen vara den rätta.
Kanalerna som budskapet bäst når ut via skiljer också mellan målgrupperna.

  • Kontaktpersoner vid medlemsuniversitet (mål: förse agenten med info+marknadsföringsmaterial)
  • 0-1 års studerande (mål: väcka intresse)
  • 2-3 års studerande (mål: potentiella anmälningar)

Nedan mera utförlig analys av de olika målgrupperna. En idé som vi tycker verkar lovande är att utöver de "riktiga" kurserna som Nätverket för Asienstudier tillhandahåller gör möjligt för studeranden att ta en introduktionskurs till Asienstudier, med andra ord marknadsföring för Asienstudier förklädd i form av en kurs.

Kontaktpersoner vid medlemsuniversitet (=mottagare)

-Jobbar på medlemsuniversitetet, t.ex. studiehandledare, professor/lektor eller handledare för internationella studier.

Sändare?

  • Chef för Nätverket för Asienstudier

Budskap?

  • Vad är Nätverket för Asienstudier? 
  • Varför övertyga elever att välja? 
  • Marknadsföringsmaterial
  • Bild om en exotisk kultur

Kanaler?

  • Befintligt kontaktnätverk
  • Mailinglistor
  • Universitetens informationstavla
  • Tidskrifter (student relaterade tidningar)
  • Presentation av Asienstudier, som presenteras av tidigare studeranden
  • Viral video om Asienstudier

Feedback?

  • Frågor från studeranden och utomstående 
  • Förbättringsidéer


0-1 års studeranden (=mottagare)

-Söker studieplats eller genomför som bäst grundkurser.

Sändare?

  • Studiehandlerade
  • Professorer/Lektorer
  • Diskussionforum
  • Kamrater
  • Presentation av tidigare kursdeltagare

Budskap?

  • Väcka intresse för Asienstudier!
  • Välj en enkel introduktions kurs till Asienstudier (=billiga studiepoäng)
  • Informera att det går att välja in Asienstudier i studieplanen.  
  • Möjligheten att lära känna en ny kultur
  • Nytta i framtiden av Asienstudier!
  • Ett annorlunda biämne

Kanaler?

  • Studiehandbok
  • Affisher
  • Mailinglistor
  • Introkurs (~= Marknadsföring, 1sp)
  • Asiensitz

Feedback?

  • Antal anmälda till faktiska kurserna som också gått introkursen jämfört med de som inte gått introkursen.
  • Kursutvärdering i slutet av kurserna.


2-3 års studeranden (=mottagare)

-Studeranden som har grundstudierna nästan klara och funderar på hur de ska pussla ihop resten av    studieprogrammet.

Sändare?

  • Studiehandlerade
  • Professorer/Lektorer
  • Introkurs
  • Kamrater
  • Presentation av tidigare kursdeltagare

Budskap?

  • Konkret, vad är Nätverket för Asienstudier, varför studera ämnet?
  • Valbara studiemöjligheter

Kanaler?

  • Studiehandbok
  • Affischer
  • Mailinglistor
  • Sociala nätverk
  • Universitetens informationstavla

Feedback?

  • Kursutvärdering fråga "Vad fick dig att välja Asienstudier"
  • Utvärderingar av färdiga äldre studeranden (följa med utvärderingarna)


söndag 2 mars 2014

Intro till Projekt 3 Nätverket för Asienstudier



Vid Torsdagens workshop fick vi besök av representanter från Nätverket för Asienstudier. De kom för att söka hjälp med att förnya deras kommunikationsplan och strategi. Vårt uppdrag var att göra en nulägesanalys och en kortfattad kommunikationsplan. På basis av dessa skulle vi brainstorma om rätta målgrupper och segmentering, för att få allmänt bättre synlighet samt flera sökande till programmet. För nulägesanalysen använde vi 4P, PEST samt SWOT.

Asiatisk kultur
(källa http://http://www.brynmawr.edu/eastasian/images/japan_000.jpg)

4P Analys


Med hjälp av 4P-modellen/Marknadsföringsmixen kan ett företag sälja dess produkter på ett enklare vis. 4P-modellen är alltså ett verktyg inom ämnet marknadsföring, som gör det enklare för företagen att sälja dess produkter och/eller tjänster. Såsom namnet på modellen antyder, finns det 4 stycken marknadsföringsverktyg, som används för att underlätta marknadsföringsarbetet; produkt, pris, plats och påverkan (Mossberg & Sundström, 2012, s. 32).

Produkten: Vad är en produkt? Det är den vara/tjänst, som ett företag erbjuder dess kunder. I det tredje projektet under marknadsföringsgrundkursen funderar vi kring Asian Studies Programme. Asian Studies Programme erbjuder nätkurser åt dess kunder. 

Pris: Förutom produkten är även priset en av dem fyra marknadsföringsverktygen tillhörande 4P-modellen. Priset definierar hur mycket kunderna är tvungna att betala för ett företags varor och eller tjänster (Mossberg & Sundström, 2012, s. 33). I fallet Asian Studies Programme är nätkurserna gratis för studerandena, för att universiteten betalar för de i frågavarande kurserna. Nätkurserna kostar dock för utomstående. 

Plats: Var erbjuds nätkurserna? Platsen definierar var varan/tjänsten finns till kundernas förfogande (Mossberg & Sundström, 2012, s. 32). Nätkurserna finns i princip var som helst, bara kunden har tillgång till en dator samt internet. Kunden kan logga in till nätkurserna vare sig hon/han är i till exempel ett universitet eller i ett café, bara hon/han som sagt har tillgång till en dator och internet.

Påverkan: Begreppet definierar hur ett företag kan påverka dess kunder med dess erbjudna produkter (Mossberg & Sundström, 2012, s. 33). Om ett företag vill påverka dess kunder, kan företaget ta och göra reklam eller alternativt ställa upp med utställningar. Nätkursernas huvudsyfte är att förbereda deltagarna för Asiens arbetskultur.


PEST Analys


PEST Analys är en metod som analyserar omgivningen kring organisationen och ger en bild på externa situationer som kan komma att påverka verksamheten. Akronymen PEST står för Political, Economical, Sociological och Technological. (Stralser, 2004, s.155)

Politisk omgivning
På f
öreläsningen 27.2 berättade Outi Luova att Nätverket för Asienstudier är en samarbetsplatform mellan en rad universitet där även Åbo Akademi och Turku Yliopisto ingår. Den politiska miljön som påverkar universiteten och deras verksamhet kommer också indirekt att påverka Nätverket för Asienstudier.

Ekonomisk omgivning
Nätverket för Asienstudier är verksamt inom universitetsvärlden vilket innebär att de riktlinjer som undervisningsministerit sätter kommer att påverka verksamheten. Outi Luova berättade på föreläsningen 27.2 att Nätverket för Asienstudier startades med finansiering från undervisningsministeriet men att organisationen numera finansierar verkasamheten utgående från antalet kursdeltagare. Studeraden betalar inte själva för kurserna utan de universitet där studeranden är inskriven står för kursavgiften. Det ekonomiska läget inom universitetsvärlden är åtminstone för Åbo Akademis del inom förändring vilket kan innebära att samarbetsprojekt som Nätverket för Asienstudier i budgetfrågor kan prioriteras lägre universitetens egna verksamhet.

Sociologiska omgivningen
Asien som världsdel blir allt viktigare och medlemmarna i Nätverket för Asienstudier är ett bra sätt att erbjuda sina studeranden ett komplett kursutbud för asienstudier. Till en viss grad kanske också medlemsuniversiteten har egna relaterade eller konkurrerande kurser till de som Nätverket för Asienstudier erbjuder. Organisationen bör försöka samarbeta nära med medlemsuniversiteten och se till att överlappande kurser kan komplettera varandra istället för att konkurrera.

Teknologiska omgivningen
Nätverket för Asienstudier använder Moodle som undervisningsplatform. Studerande från Åbo Akademi borde genast känna sig som hemma eftersom samma verktyg används också där. På föreläsningen 27.2 berättade Outi Luova att en av utmaningarna de står inför är att hänga med i teknikutvecklingen och uppdatera kursmaterialet att matcha elevernas förväntningar. En utmaning är mobila enheter och att effektivt och enkelt kunna erbjuda videoinspelningar av föreläsningar där, det här har lösts genom att använda Vimeos videotjänst. Eftersom kurserna erbjuds via nätet så är första intrycket av tekniken som används viktigt. På föreläsningen 27.2 så fick gruppen se en videoinspelning från en av föreläsningarna ingår i Nätverket för Asienstudiers nätkurser. Vi reagerade genast på att föreläsaren stod i vägen för texten i presentationen. Det här är ett mindre problem som kunde lösas inspelningstekniskt genom att använda två separata kameror, eller i post-produktion genom att klistra in texten ur presentationen parallellt med video på föreläsaren.


SWOT Analys



En SWOT-analys används för att ge en bild av företagets ställning i sin bransch. Ordet SWOT står för: Strenghts, Weaknesses, Opportunities and Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). (Mossberg & Sundström, 2001, s.367). 

 
Styrkor: Styrkor är allt som gynnar Asian Studies Programme d.v.s. förstärker och ger framgång (positiva aspekter i systemet). Det som vår grupp ansåg att var deras styrkor var: bra kurser, unika studier och flexibla nätkurser. Kurserna är bra eftersom de är breda och innehållsmässigt omfattande, studierna är unika eftersom att ingen annan erbjuder denna typs kurser och dessutom online, Nätkurserna är ger flexibilitet till studenternas vardagar och ger dem fria händer att planera sina studier samt andra aktiviteter alldeles som de själva föredrar.

Svagheter: Svagheter eller negativt påverkande aspekter ansåg vi att var: Oattraktiv hemsida, dåligt med kontaktpersoner inom universiteten, mindre möjligheter till studiekontakter . Webbsidorna bör fixas mer attraktiva, det måste finnas någon som vet om programmet och som promotar Asian Studies Programme i universiteten, ifall man studerar hemmifrån får man inte nya kontakter och nätverket blir snävt. 

Möjligheter: som vi såg i programmet var endast en, men den är väldigt bra! Asien blir allt viktigare I arbetslivet, vilket gör att unga studeranden vill lära sig mer om Asien.

Hot: Om antalet studerande som deltar i kursen minskar årligen måste programmet skära ned på sitt kursutbud. Ekonomin blir sämre i universiteten vilket leder till att universiteten också skär på sina kostnader.


Target marketing och idéer för kommunikationsplanen



Target marketing är en marknadsföringsstrategi som går ut på att efter marknaden segmenterats (delats in) så träder företaget in i denna marknad och fokuserar på denna målgrupp (Mossberg & Sundström, 2012, s.211).  En kommunikationsplan är en plan hur företaget skall förmedla sitt budskap genom ett medium, skära igenom diverse brus och nå sin målgrupp samt få respons och evaluera effektiviteten av denna plan. (Mossberg & Sundström, 2012, s. 273-275).

I vår brainstorming session så tänkte vi oss ganska fort in i scenariot och målgruppen. Vi tänkte igenom studietiden för en studerande och vilka faktorer skulle hjälpa han eller hon att uppmärksamma Nätverket för Asienstudier. Vi konstaterade snabbt att studerande som är relativt i slutet av sina studier skulle vara ideala. Detta på grund av att nya studerande har många grundkurser och har kanske inte tänkt igenom all detaljer som gäller sin studieplan samt sin kandidatavhandling. Men med det sagt så behöver de i tidigt stadie informers av Nätverket för Asienstudiers kursutbud och konstant påminns i synnerhet i den kritiska tiden när de studieplanerar.

Hur får man då budskapet fram? Några bra metoder finns redan implementerade men några kanske skulle kunna granskas och förbättras såsom nyhetsbrev facebook studiehandbok etc . Hemsidan skulle kunna uppdateras och designas för att vara lite mera attraktiv. Att få videor från Nätverket för Asienstudier virala som nya studerande skulle se skulle vara stort. Att ha en intruduktionskurs i början av studierna skulle också vara ett alternativ. Nya studerande skulle få bekanta sig med kursutbudet och hur de jobbar med dem som nätkurs. Denna kurs skulle vara mycket enkel och ge en studiepoäng. En anna grej skulle vara att ta kontakt med studieorganisationerna och sponsra vissa aspekter för en Asienfest eller Sitz. Studerande organisationer har ju alltid olika festligheter så att få in dem på en Asiatiskt tema torde inte kräva mycketav budgeten. Studerande skulle bli inspirerade samt minnesbilden till Nätverket för Asienstuder när de studieplanerar.


Källor:
Mossberg, L. & Sundström, M. (2012): Marknadsföringsboken. Upplaga 1:2. Sverige : Studentlitteratur
Stralser, P. (2004) MBA In A Day: What you would learn at top-tier business schools(if you only had the time!)